Jeff Hodge väntar på någon att dela en Uber med vid Los Angeles International Airport. Hodge ser både för- och nackdelar med proposition 22. Foto: TT/AP Photo/Brian Melley

Nyheter

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter

Kalifornisk strid för gigekonomins arbetare

När USA går till val den 3 november kommer Kalifornienbor också rösta om en lag som skulle göra det omöjligt att klassificera exempelvis Uberförare som anställda, snarare än som egenföretagare. Gigföretag har satsat 200 miljoner dollar för att få igenom lagen som är en del av en arbetsrättslig strid som syns på flera ställen i världen.

Av Bella Frank

USA Den 3 november kommer gigsektorns framtid komma att avgöras i Kalifornien. Gigföretag som Uber har kunnat kringgå arbetsrätten genom att inte kategorisera förarna som anställda utan istället som egenföretagare. Nu vill Uber och andrar appföretag med liknande tjänster lagstifta om att de inte ska kunna tvingas att behandla sina förare som anställda, detta genom lagförslaget proposition 22 som Kaliforniens väljare alltså har att ta ställning till samtidigt som de lägger sina röster på antingen Donald Trump eller Joe Biden som landets nästa president.

Gigföretagen har sedan ett år tillbaka kämpat för att kringgå en lag som infördes förra året i Kalifornien , Assembly bill 5 (AB5), som syftar till att utsträcka arbetsrätten till förare som kör via företagen. För att kunna klassificera förare som icke-anställda utan egenföretagare får dessa exempelvis inte utföra arbete som är centralt för företaget. Om de gör det ska de täckas av arbetsrätten som bland annat föreskriver minimilön, övertid och sjuklön bland annat.

Proposition 22 vill istället klassificera förare för Uber, Lyft och andra företag som ”oberoende entreprenörer”. Proppsition 22 innehåller också ett krav på att förarna ska få 120 procent av minimilönen, vilket skulle motsvara 15,6 dollar i timmen, eller motsvarande 148 kronor. Detta räknas och endast på den tid som förarna har körningar. Den tid som de sitter i bilen och väntar på en körning räknas inte in. Enligt UC Berkley labor center skulle det leda till en garanterad lön för Uber- och Lyft-förare på 5,64 dollar eller 53,50 kronor i timmen. ”Harry Truman var president senast det inflations-justerade värdet på en minimilön var så låg”, skriver de på sin hemsida. Truman var president mellan 1945 och 1953.

Dessutom kommer lagen, om den går igenom, vara mycket svår att ändra på. Enligt förslaget ska den inte kunna ändras om inte sju åttondelar av Kaliforniens båda kammare är för en förändring.

– Det är en super-supermajoritet. Det är galet. Jag har aldrig sett detta tidigare, säger Mary-Beth Moylan vid University of the pacific McGeorge law school till Bloomberg News.

Enligt en opinionsundersökning av Berkley IGS är stödet för lagförslaget 46 procent, jämfört med 42 procent som motsätter sig det, tolv procent har ännu inte bestämt sig, rapporterar San Fransisco Chronicle.

På flera ställen i världen pågår strider om hur de som jobbar med gigföretag ska betraktas. I slutet av september kom Spaniens högsta domstol fram till att matbud är att betrakta som anställda och inte som egenföretagare, ett domslut som kan få långtgående konsekvenser. Beslutet handlade om en tidigare anställd för matleveransföretaget Glovo som tillsammans med Deliveroo är den mest populära matbudfirman i landet.

– Förhållandet mellan ett bud och Glovo-företaget är av professional natur, sade högsta domstolen i ett uttalande, rapporterade El País.

Några veckor senare kom ett nytt beslut i samma anda. I mitten av oktober kom Spaniens arbetsrättsmyndighet fram till att Amazons bilbud är ”falska frilansare”, och ska klassificeras som anställda. Amazon tvingas också betala omkring motsvarande 68 miljoner kronor för att täcka sociala avgifter, pengar som alltså kunde kringgås så länge bilbuden betraktades som frilansare.

Ungefär samtidigt, i mitten av oktober, menade den finska specialmyndigheten Arbetsrådet, som lyder under arbets- och näringsministeriet, att bud som jobbar för företag som Foodora inte ska ses som egenföretagare utan att de ingår i ett arbetsförhållande::
– Arbetsrådets uttalanden är inte bindande men det är ändå frågan om en betydande linjedragning, sade arbetsminister Tuula Haatainen i samband med beslutet.

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter
Stäng X

Du har kommit till Tidningen Global´s arkiv med äldre artiklar.

Besök tidningenglobal.se för att läsa aktuella nyheter från hela världen.