
Keenan Mundine utanför det aboriginska bostadsområdet The Block, där han växte upp. I dag använder han sig av sina egna erfarenheter av kriminalvården för att hjälpa andra aboriginer att lämna ett liv kantat av våld och fängelser bakom sig. Foto: Neena Bhandari /IPS
NYHETER
- PUBLICERAD 2021-02-28
Dela artikeln:
Urfolk överrepresenterade i australiska fängelser
Ursprungsbefolkningen är kraftigt överrepresenterad i Australiens fängelser, och många aboriginer växer upp i familjer där det blivit en del av vardagen att anhöriga sitter i fängelse. Samtidigt arbetar organisationer för att fler ska bli medvetna om problemen – och kunna bryta mönstret.
Av Neena Bhandari /IPS
AUSTRALIEN Carly Stanley växte upp i en förort till Sydney som främst befolkas av aboriginer. Hon minns hur hon som barn fick följa med sin mormor för att besöka en morbror i fängelse och kusiner som satt i häkten. Det var något naturligt, eftersom alla i hennes omgivning hade anhöriga som satt inlåsta.
Med tiden hoppade Carly Stanley själv av skolan och började umgås med kriminella och tog droger – men hon åkte aldrig fast för någonting.
– Det var först när jag blev äldre och gick en kurs om aboriginernas historia som jag insåg att dessa problem var specifika för vår befolkning, säger hon till IPS.
Samhälleliga strukturer
Som vuxen har hon i flera år arbetat för olika statliga institutioner. Och enligt henne tar många av de samhälleliga strukturerna inte hänsyn till aboriginernas kultur och förutsättningar.
– Jag försökte påverka inifrån de myndigheter där jag arbetade, men insåg snabbt att det inte skulle leda någonstans. Det fick mig att i stället försöka påverka situationen för mitt folk genom lokalt ledda satsningar.
Hon var med och grundade gräsrotsorganisationen Deadly Connections, som arbetar för att förbättra den sociala rättvisan för aboriginer – bland annat genom att öka möjligheterna för personer som tidigare suttit i fängelse att kunna få ett arbete.
Berövad barndom
En annan av grundarna till organisationen är Keenan Mundine, som växte upp i området The Block utanför Sydney. Det är en förort som är ökänd för missbruk, våld och dåliga bostadsförhållanden. Redan som mycket ung hade Keenan Mundine förlorat båda sina föräldrar på grund av missbruk och han fick växa upp hos en anhörig.
– Jag kände mig berövad på min barndom. Jag var otrygg och hade problem med min psykiska hälsa, kunde inte koncentrera mig i skolan och hamnade ständigt i bråk. Otaliga nätter låg jag och funderade på hur det hade varit om bara mina föräldrar hade levt. Som 14-åring hamnade jag så på gatan och tvingades klara mig där, berättar han.
Han hamnade i kriminalitet. Med tiden lyckades dock Keenan Mundine få ordning på sitt liv och i dag använder han sig av sina erfarenheter av kriminalvården för att hjälpa andra urinvånare att kunna bryta med den onda cirkeln av våld och fängelsevistelser.
Historiska trauman
Trots att Australiens ursprungsbefolkningar – aboriginer och personer från Torres Strait Island – bara utgör lite drygt 3 procent av befolkningen tillhör 28 procent av de intagna på landets fängelser denna del av befolkningen.
Omar Khorshid, ordförande för Australiens läkarförbund, säger till IPS att de flesta ungdomar som hamnar i fängelse kommer från problemfyllda hem där de utsatts för våld och missbruk.
En statlig rapport som kom förra året slår fast att överrepresentationen hänger samman med att så många urinvånare lever med många av de vanligaste riskfaktorerna för kriminalitet. Rapportförfattarna konstaterar också att de tvångsförflyttningar befolkningen utsatts för historiskt även har skapat trauman över generationerna, samtidigt som många utsätts för rasism.
Rapporten visar dessutom att andelen bland ursprungsbefolkningen som hamnar i fängelse ökade snabbt mellan 2000 och 2019 – och att det var 22 gånger vanligare att ungdomar som tillhör ursprungsbefolkningarna hamnar inom kriminalvården jämfört med majoritetsbefolkningen.
Straffmyndiga vid 10
I Australien blir barn straffrättsligt ansvariga redan från tio års ålder – vilket har kritiserats av flera länder, som menar att åldern bör höjas till 14 år.
– Regeringen måste lägga fram en lag för att höja straffmyndighetsåldern – så att barn i åldern mellan 10 och 13 år inte skickas på anstalt, säger Kerry Weste, ordförande för organisationen Australian Lawyers for Human Rights.
Enligt Kerry Weste kommer över hälften av de unga som sitter på anstalt från ursprungsbefolkningen, medan de utgör hela 78 procent av de barn i åldern mellan 10 och 13 som är institutionaliserade.
Kritiker menar att behandlingen av dessa barn kan innebära att Australien bryter mot FN:s barnkonvention, som landet har ratificerat.
Forskning visar också att människor som hamnar på ungdomsanstalter löper en kraftigt förhöjd risk att begå nya brott.
Kerry Weste menar att reformer av vissa lagar för mindre allvarliga brott skulle kunna motverka ursprungsbefolkningarnas överrepresentation på fängelserna.
”Diskriminerande lagar”
De allra flesta aboriginer som sitter i fängelse är män, men även andelen kvinnor som hamnar i kriminalvården har börjat stiga.
– Australien står mitt i en kris av massfängslanden, och antalet kvinnor som sitter i fängelse har ökat med 64 procent de senaste tio åren. Diskriminerande lagar och allt för vidlyftiga befogenheter hos polisen har lett till att allt fler kvinnor – i synnerhet från ursprungsbefolkningarna – skiljs från sina familjer och hamnar i fängelse, säger advokaten Monique Hurley vid organisationen Human Rights Law Centre till IPS.
Hon menar att det krävs en förändring av de lagar som särskilt drabbar kvinnor.
Sophie Trevitt, ordförande för organisationen Change the record, som arbetar för aboriginernas rättigheter, menar att inlåsning är en förlegad och ineffektiv metod för att bekämpa brott.
– Myndigheterna måste satsa på att stärka befolkningen och att bekämpa kriminalitetetens bakomliggande orsaker, säger hon till IPS.
”Fängelsesystemet skadligt”
Sophie Trevitt menar att det bland annat handlar om att erbjuda människor värdiga bostäder och en ekonomi som det går att leva på.
– Det behövs också folkligt förankrade program som syftar till att motivera ungdomar i skolan, stärker kulturen, ökar andelen som arbetar och förbättrar välmåendet, säger hon.
Cheryl Axleby, som också arbetar för Change the record, säger att det enda sättet att bryta utvecklingen är att genomföra satsningar för att stärka ursprungsbefolkningarnas sociala situation.
– Finansieringarna måste riktas bort från det ickefungerande och skadliga fängelsesystemet. Det är enda möjligheten att kunna skapa ett tryggare och mer jämlikt samhälle för alla, säger hon till IPS.
Läs även:
Dela artikeln:











