Det ryska covid-19-vaccinet ansågs av USA inte ens värdigt ”apor” och har omgärdats av mystik, rykten och frågetecken. När Sputnik V nu visar sig ha samma effektivitet som västerländska coronavirusvacciner innebär det en fjäder i hatten för rysk virologiforskning och förbättrade försäljningsutsikter i framför allt utvecklingsländer.

Men nya mutationer av covid-19 reser frågetecken kring det ryska vaccinets varaktighet och förmåga att motverka även dessa virusvarianter.

Av Klas Lundström

COVID-19 När Gam-Covid-Vac, mer känd som Sputnik V, först lanserades som covid-19-vaccin var reaktionen som bäst skeptisk, som sämst ren hånfull.

– Det finns inte en chans i helvetet att USA prövar det här på apor, än mindre på människor, sade en hälsorepresentant för ex-presidenten Donald Trumps administration till CNN i augusti 2020.

Sputnik V är mer än bara en referens till dåvarande Sovjetunionens – och världens – första lanserade satellitrymdprogram. Det är även en, måhända omedveten, påminnelse om kalla krigets kapplöpning mellan Vita huset och västvärlden å ena sidan och Kreml å den andra.

Olika vaccintyper

Storpolitik har en förmåga att tränga sig fram även under kriser. Globala pandemier som orsakat miljontals människors död är inget undantag. Framställningsruschen av vaccin mot covid-19 har antagit formen av ett slags modern rymdkapplöpning där prestige och politisk strålglans väntar den som kom först i omloppsbana, eller i mål med ett vaccin i det här fallet.

Gamaleya är en del av Rysslands hälsodepartement och det forskningsinstitutet som med medel från statskassan och statliga fonder tagit fram Sputnik V. Det ryska vaccinet baseras på coronavirusets genetiska instruktioner i bildandet av S-proteiner (även kallat ”spikproteiner”). Sputnik V härrör ur den forskningstradition som grundar sig i adenovirusbaserade vacciner (adenovirus tillhör gruppen DNA).

”Till skillnad från vissa traditionella vacciner använder de inte ett inaktiverat virus utan en del av virussekvensen som kodar för en eller flera virala antigener”, förklarar Pfizer RNA-tekniken i ett faktadokument.

Pfizer och Biontechs vaccinteknik innebär emellertid att kroppen själv producerar den del som kroppen tror är virus och tillverkar antikroppar. Pfizer och BioNTech och Modernas vacciner lagrar också sina instruktioner i enkelsträngat RNA.

– [Sputnik V] bekräftar förväntningarna på att adenovirusbaserade vacciner kan vara effektiva, åtminstone i det korta loppet, säger Konstantin Chumakov, vid Global Virus Network, till Washington Post.

Snabblanserat vaccin

Ryska Sputnik V valde också det korta loppet till marknaden och förbigick traditionella teststeg inför lanseringen. Ryska staten menade att läget var akut och att skyndsam introducering i december 2020 var av nöden.

Och i ett läge då många vaccinproducenter uppbackade av västerländska regeringar meddelade leveransfördröjningar klev först Argentina och Indonesien ut ur WHO:s upprättade vaccinkorridor och köpslog direkt med ryska staten om leveranser av Sputnik V. Ett kritiserat drag.

– Sputnik V har bieffekter som inte står angivna. Och jag menar inte medicinska bieffekter, utan politiska, geopolitiska och ekonomiska kontroverser som det här vaccinet medför, sade Josefina Edelstein, journalist och en av Argentinas ledande hälsoexperter, rapporterar DW.

Kontroversiellt eller inte så har Sputnik V redan etablerat sig eller är på god väg att etablera sig i folkrika länder som Algeriet, Brasilien, Egypten, Indien, Iran, Kina, Mexiko och Turkiet. Anledningarna är inte bara tillgängligheten, utan även prislappen, menar Ishaan Tharoor, utrikespolitisk kolumnist för Washington Post.

”Sputnik V är väsentligt billigare än västerländska konkurrenter och kräver inte samma typ av ultrakall lagringsinfrastruktur som skulle komplicera distributionen av Pfizer-vaccinet i många utvecklingsländer”, skriver han i en krönika.

”Lika effektivt som västerländska vacciner”

Gynnsamma ekonomiska förutsättningar sockras nu också av en studie i brittiska The Lancet som visar att Sputnik V har en vaccineffektivitet på 91,6 procent.

21 977 slumpmässigt utvalda vuxna deltog i fas-3-processen som ägde rum mellan den 7 september och den 24 november 2020.

Bland personer äldre än 60 år var effektiviteten ännu större – 91,8 procent – vilket placerar den på samma effektivitetshöjd med Pfizer-Biontech och Modernas vacciner.

Imagerevansch med frågetecken

Trots det ryska vaccinets mediala imagerevansch och globala exportsuccé understryker vaccinforskare att en komplex och turbulent pandemiverklighet kan tvinga vaccintillverkaren Gamaleya tillbaka till ritbordet – och tvinga redan Sputnikvaccinerade länder till nya vaccinomgångar.

Peter Jay Hotez, vaccinforskare vid amerikanska Baylor College of Medicine, menar att Sputnik V må vara effektivt mot det virus som det stöptes för att motverka – men kanske inte fullt lika effektivt mot covid-19:s mutationsvarianter, först påträffade i Sydafrika.

– Jag tror att ryssarna kommer att se över en omarbetning av det här vaccinet på något sätt, säger Hotez till Washington Post.

Konstantin Chumakov vid Global virus network är inne på samma linje och menar att frågetecken kring Sputnikvaccinets långsiktiga varaktighet måste rätas ut.

– Nu återstår det att se hur länge immuniteten varar och huruvida vaccinet skyddar mot nya varianter, säger han.