En president som klamrar sig fast vid makten. En opposition som intar gator medan lokalbor fruktar för sina liv. Ett FN som rådvillt åser utvecklingen utan att justera egna tillkortakommanden. Krisen i Haiti följer många historiska mönster, men nytt är att USA har en ny president som här får en chans att göra om och göra rätt när det gäller landets – och västvärldens – agerande i vad som ansågs vara ”världens rikaste koloni”.

Tidningen Global analyserar utvecklingen i Latinamerika och Karibiens fattigaste och nation.

Av Klas Lundström

HAITI/ANALYS Haiti, mer känd som Saint-Domingue, ansågs vara världens rikaste koloni. Slavupproret 1804 innebar startskottet till självständighet från en rasistisk fransk kolonialmakt, men de ekonomiska bojorna förblev fastlänkade kring den nyfödda statens fotanklar.

2003 föreslog Haitis förste demokratiskt valde president Jean-Bertrand Aristide att den forna kolonialmakten skulle återbetala 200 miljarder kronor som motsvarade 1804 års summa som den haitiske presidenten Jean-Pierre Boyer gick med på att betala Frankrike i utbyte mot att inte ”återannekteras”.

Året efter Jean-Bertrand Aristides iögonfallande återbetalningskrav störtades han i en kupp som både han själv och andra anklagat George W. Bushs amerikanska administration för att ha orkestrerat.

På många sätt prologen till den pågående tragedi som kvarhåller Haitis medborgare i extrem fattigdom och långt ifrån politiskt deltagande i en demokratisk rättsstat.

Slutdatum 2021 … eller 2022?

Söndagen den 7 februari 2021 påbörjades den senaste akten. Då greps ett tjugotal personer anklagade för medverkan i ett påstått försök till statskupp. Bland de gripna återfanns en högt uppsatt chef för polisväsendet samt en domare från landets högsta domstol. Konflikten rör vilket år Haitis nuvarande president Jovenel Moïses ämbetsperiod löper ut.

2021 eller 2022?

Jovenel Moïse vägrar kliva åt sidan med hänvisning till att hans ämbete löper ut 2022. Ett argument som oppositionen avfärdat med hänvisning till att Moïse valdes till en femårsperiod 2016, vilket gör att hans sista dag på posten torde inträda 2021 – och inte 2022.

Moïse menar å sin sida att han inte tillträdde förrän 2017, vilket gör att hans ämbete löper ut nästa år.

Interimspresidenter och grundlagsändringar

Situationen har inte lugnats av oppositionens beslut att utse den 72-årige domaren Joseph Mecene Jean-Louise till interimspresident. Ett drag som bland annat USA kritiserat och öppet tagit ställning för Moïses kritiserade styre.

Oppositionens skyndsamma agerande bottnar i rädslan att en grundlagsändring via en folkomröstning kan vara i görningen. Något som skulle möjliggöra en andra mandatperiod för Jovenel Moïse. En utveckling som Velina Élysées Charlier vid antikorruptionsnätverket Nou Papa Dòmi beskriver som ett klassiskt ”maktrofferi”.

– En president som utan mandat talar om en folkomröstning är inte bara auktoritär, utan helt verklighetsfrånvänd, säger hon till CNN.

Utdragen politisk kris

Jovenel Moïse började sin politiska klättring mot Haitis högsta maktkrön via bananindustrin och har under hela sin presidentperiod blickat ut över pågående sociala kriser och ihållande politiska protester mot utbredd korruption och osäkerhet.

Protester som bland annat bottnar i korruptionsskandaler kring försvunna biståndsmedel via ett venezuelanskt oljefondsprojekt vars dollar inte har investerats i vad de varit öronmärkta för: fattigdomsbekämpning i Latinamerika och Karibiens fattigaste nation.

”Omfattningen av skandalen blev i slutändan svår att dölja och ger en illustration av den roll som civilsamhället kan spela för att driva det politiska ledarskapet mot förbättrande åtgärder”, skrev Georges Fauriol, Latinamerikaexpert och senior medarbetare vid Center for Strategic and International Studies, i en analys för Democracy & Society i samband med att korruptionsskandalen briserade 2018.

Fattig mot fattig

Våldsamma sammandrabbningar mellan lokalbor och polisväsende har varit en återkommande notis från Haiti ända sedan Moïses tillträde 2017 – fram till dess att covid-19 briserade i början av 2020. En kris som lade sig ovanpå en redan allvarlig kris och som i ännu större utsträckning ställt fattiga mot fattiga.

– Utan en stark respons mot covid-19 faller Haitis stabilitet, säger Jacques Létang, medlem i Haitis människorättskontor, i en intervju med FN:s pressavdelning.

Létang befarar att otillräckliga politiska åtgärder för att säkra medborgares tillgång till basvaror i en tid av globalekonomisk nedgång riskerar att ”förvandla arbetarklasskvarter till laglösa zoner”.

En nu besannad profetia.

Det är inte covid-19 som sedan årsskiftet gör att många undviker matvarubutiker eller håller sina barn borta från skolan: utan en kidnappningsvåg där några av planetens mest socioekonomiskt utsatta pressas på pengar av medlemmar av samma utsatta grupp. Till vilka summor som helst. Hur små de än kan tänkas vara.

Omvärldens respons – en nyckel

Omvärldens relation – framför allt Frankrike och USA – och historia i Haiti gör situationen alltmer prekär. Haiti är ett första test för USA:s nya utrikespolitik under president Joe Biden.

Att USA tydligt klargjort sin ställning och ställt sig bakom president Moïses vilja att sitta kvar till 2022 kan hemsöka Bidenadministrationen på sikt.

Bidens namn är i många haitiers ögon redan nedfläckat på grund av vicepresidentposten under Barack Obama. Obamas namn genljuder inte i positiva stämmor bland haitier, inte sedan ex-presidentens goda relationer till dåvarande haitiske presidenten Michel Martelly som segrade i presidentvalet 2010, ett ifrågasatt val som USA anses ha orkestrerat.

Med Obamasadministrationen i ryggen upplöste Martelly parlamentet 2015 och styrde landet enkom via exekutiva dekret. I samma veva briserade uppgifter om att presidenten och personer inom hans närmaste krets ertappats med politiska mord, narkotikasmuggling och vapenbrott. Trots dessa uppgifter höll USA och Obama kvar sin lugnande hand på Martellys axel – och lät den därefter ligga kvar på Jovenel Moïses.

”De amerikanska kontinenternas Somalia”

2016 bad FN:s dåvarande generalsekreterare Ban Ki-moon Haiti om ursäkt för organets tillkortakommanden gällande landets kolerakris som hade sitt förödande utbrott 2010. En epidemi som förklarades besegrad först januari 2019. Men trots utlovade ”materialbistånd” i miljardklassen från en särskild FN-fond har Haiti ännu inte erhållit mer än tiondel av löfteskvoten.

2020 anlände nästa hälsokris till Haiti – och övriga världen. En coronaviruspandemi som hittills inneburit 11 000 fall och över 200 dödsfall i landet. En utmaning som knappast underlättats av ett USA som mellan mars och oktober 2020 deporterade haitier, däribland en rad personer som testade positivt för covid-19 och sedan spred smittan vidare.

Huruvida Haiti finner en hållbar och fredlig väg ut ur den rådande krisen återstår att se. Oppositionen har precis som under ex-president Martellys presidentskap utlovat valbojkott samtidigt som 60 procent av landets tio miljoner invånare beräknas leva i fattigdom, varav 2,5 miljoner i extrem fattigdom.

– Vi åser skapandet av de amerikanska kontinenternas motsvarighet till Somalia, säger Ralph Chevry vid Haiti Center for Socio Economic Policy, till Washington Post.

Ett slags politisk synonym för ”a failed state.” En förfallen stat.

Från koloni till … vad?

Robert Rotberg, professor i statsvetenskap och utrikespolitik vid Harvard University, understryker i antologin State Failure and State Weakness in a Time of Terror att Haiti vandrat längs kollapsens rand ända sedan 1800-talet. Trots att ekonomiska möjligheter till en fungerande stat finns.

”Men Haiti har alltid förblivit det svagaste styrelseskicket i den västra hemisfären”, skriver Rotberg.

Organisationen Jubilee debt campaign anser att omvärlden kan göra mycket mer för att bistå Haitis sociala och ekonomiska klättring upp från en politisk avgrund som landet försatts i till följd av naturkatastrofer, epidemier och väststödda statskupper.

”Haiti har befriats från en del av sin utländska skuld, men landet har inte befriats från utländsk dominans”, skriver Jubilee debt campaign i en analys.

Läs även:

Surinam riskerar falla offer för oljans ”resursförbannelse”

Massiva bakslag för utvecklingen hotar i coronakrisens spår

Fattigas ekonomiska livlina i fara