Demokratiaktivister gör tecknet som är symbolen för motstånd vid protester i Bangkok, 15 oktober.Foto: TT/AP Photo/Sakchai Lalit

Nyheter

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter

Thailands unga utmanar både regering och monarki

Demonstrationerna i Thailand har fortsatt under helgen då unga och studenter trotsat ett förbud om samlingar på fler än fyra personer. Demokratirörelsen kräver regeringens avgång, en ny konstitution och, unikt i Thailand, även reformer av monarkin.

Av Bella Frank

THAILAND Under både lördagen och söndagen har demonstrationerna fortsatt i Thailand, och protester rapporteras inte bara i huvudstaden Bangkok utan även på andra platser i landet. I fredags samlades ett par tusen personer med förnyade krav på premiärminister Prayut Chana-o-Chas och regeringens avgång och krav på att gripna aktivister ska släppas. Polis i kravallutrustning svarade med vattenkanoner, vilket kritiserats av Human rights watch.

Ända sedan i mars råder undantagstillstånd i landet på grund av coronapandemin men i onsdags infördes utökade nödåtgärder som förbjuder samlingar på mer än fyra personer.
– Den yngre generationen kommer inte acceptera status quo längre. De fattiga blir fattigare och de rika blir rikare, klyftan växer, säger designstudenten Pim till Al Jazeera.

Under veckan greps flera protestledare, bland andra människorättsadvokaten Anon Nampa, liksom Parit Chiwarak och Panusaya Sithijirawattanaku. Anon Nampa anklagas för uppvigling. Den 3 augusti blev han den första att öppet kritisera den thailändska monarkin genom att uppmana till reformer av kungahuset. Kort därefter presenterade Panusaya Sithijirawattanakul ett manifest med tio punkter om hur kungahuset bör reformeras. I manifestet uppmanade hon till en begränsning av kungens förmögenhet, och att kungen fortsättningsvis inte ger stöd till eventuella framtida kupper.

Det är också kritiken mot den thailändska monarkin som skiljer de nuvarande protesterna, som pågått i flera månader, mot tidigare protester. Proteströrelsen kräver nu inte bara regeringens avgång och ändringar i konstitutionen utan även reformer av monarkin. Denna relativt milda utmaning mot monarkin är icke desto mindre ett radikalt ställningstagande i ett land som förbjuder all kritik mot monarkin.

Den thailändska kungen Maha Vajiralongkorn som besteg tronen 2016 vid 64 års ålder året bor större delen av året i Tyskland, något som den nya proteströrelsen har kritiserat, liksom att han anses leva för vidlyftigt. Han är också betydligt mindre populär än sin föregångare, pappan Bhumibol Adulyadej som regerade i 70 år. Den tyska regeringen har uppmanat kungen att inte utföra statsangelägenheter från tysk mark, rapporterar The Financial times. Kungaparet återvände nyligen till Thailand för vad som spås bli en längre period.

I mitten av förra veckan utspelades något mycket ovanligt när drottning Suthidas kortege omgärdades av demonstranter, många med tre fingrar i luften – en symbol som Hunger games-filmerna inspirerat till. Två av dessa demonstranter har sedan dess gripits under landets hårda lagstiftning mot majetstätsbrott. Bunkueanun ”Francis” Paothong överlämnade sig själv till polisen på fredagen. I ett inspelat filmklipp upplagt på Twitter förklarar han att han hoppas kunna bevisa sig oskyldig till anklagelserna om att ha försökt skada drottningen. Lagen om ”våld mot drottningen eller hennes frihet” har inte använts på flera decennier rapporterar nyhetsbyrån AFP.

– För att utkämpa den här striden måste jag riskera allt i mitt liv, min familj, mina vänner. Jag vet naturligtvis inte i nuläget om jag kommer att lyckas, men saken är den att ha hopp är ett sätt att försäkra sig om att hålla ut, säger han i klippet och fortsätter:
– Oroa er inte för mig, jag kommer att fortsätta kämpa för Thailands folk och för människorna i #milktealliance, avslutar han och syftar på den nätbaserade solidaritetsrörelse som vuxit fram mellan demokratirörelser i Thailand, Hongkong och Taiwan.

Thailands ekonomi, som länge haft en pålitlig tillväxt har inte minst genom landets turistindustri, har drabbats hårt av coronapandemin. Och redan innan pandemins utbrott hade landets ekonomiska tillväxt sjunkit något. Landet har sedan 1988 kraftigt minskat fattigdomen men mellan 2015 och 2018 ökade andelen fattiga i landet från 7,2 procent till 9,8 procent och mellan 2015 och 2017 ökade inkomstklyftorna i landet enligt Världsbanken. Som en följd av coronapandemin har antalet thailändare som lever på mindre än 5,5 dollar per dag spåtts öka från 4,7 miljoner under 2020:s första kvartal till 7,8 miljoner under tredje kvartalet.

Demokratiprotesterna har pågått sedan i juli, men redan i februari växte den nya protestvågen fram. Detta efter partiet Future forward party (FFP), tvingades upplösas efter att en domstol dömde att partiet tagit emot ett lån av partiledaren Thanathorn Juangroongruangkit som ansågs utgöra en olaglig donation. Thanathorn Juangroongruangkit är en karismatisk ledare och populär bland unga – i valet i mars förra året blev partiet det tredje största. Nuvarande premiärministern Prayut Chana-o-Chas som vann valet kom till makten genom en militärkupp 2014.

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter
Stäng X

Du har kommit till Tidningen Global´s arkiv med äldre artiklar.

Besök tidningenglobal.se för att läsa aktuella nyheter från hela världen.