Flera hundra demonstranter samlades i Algeriets huvudstad Alger på måndagen för att kräva politisk förändring och markera årsdagen av demokratirörelsen 1988, även kallad svarta oktober. Demonstranterna trotsade ett förbud mot gatuprotester under coronapandemin.

Av Bella Frank


ALGERIET Till slagord som ”Folket vill se regimen falla”, det slagord som ljöd så starkt i samband med den arabiska våren 2010, demonstrerade mellan 400 och 500 personer i Alger på måndagen. Demonstranterna försökte nå huvudstadens centrala delar men splittrades av polis som även grep flera demonstranter, rapporterar Al Jazeera English. Måndagens demonstration sammanföll även med årsdagen för protester som bröt ut 1988, svarta oktober.

En proteströrelse bröt ut i Algeriet i februari 2019 efter att den dåvarande presidenten, den åldrade Abdelaziz Bouteflika, aviserat att han sökte en femte mandatperiod. Proteströrelsen som höll veckovisa, mestadels fredliga, protester samlade människor från olika delar av det algeriska samhället som samlades bakom kravet på en fullständig förändring av det politiska systemet.

Mer än endast en förändring på presidentposten vill Hirakrörelsen, som betyder just rörelse på arabiska, även få landets militär att dra sig tillbaka från politiken och begränsa elitens makt. Bouteflika förklarade i april förra året att han inte skulle ställa upp i valet. Framgången dämpades dock av att valet i december vanns av Abdelmadjid Tebboune, en nära allierad till Bouteflika. Proteströrelsen var mycket kritisk till valet, och valdeltagandet blev lågt, bara 41 procent.

Gatuprotesterna tvingades ta en längre paus i mars i år i samband med utbrottet av coronapandemin då regeringen förbjöd demonstrationer. Nu, med en knapp månad kvar till en folkomröstning om förändrad konstitution, ser många en möjlighet för Hirak att åter inta gatorna.

På onsdagen inleddes kampanjen inför folkomröstningen som enligt förslag ska ge premiärminister och parlament större makt. Hirakrörelsen anser dock att förslagen på ändring av konstitutionen inte går tillräckligt långt, och varnar för att det riskerar att bli kosmetiska förändringar.

– Det saknas konsensus kring konstitutionen som ska läggas fram till folkomröstning, säger Islam Benatia som tillhör Hirakrörelsen till Reuters.