

Arbetare vid bygget av Lusail Stadium, en arena som ska stå klar till fotbolls-VM 2022. Foto: AP Photo/Hassan Ammar
Nyheter
Dela artikeln:
Migrantarbetare utnyttjas systematiskt i Qatar
Löner som ligger långt under avtal, uppskjutna löner och utebliven övertidsersättning är problem som länge drabbat de migrantarbetare som bygger infrastrukturen för herrarnas fotbolls-VM i Qatar 2022. I samband med att coronaviruset nådde landet har dessa problem förstärkts. Efter förnyad kritik har Qatars emir meddelat att ändringar i arbetsrätten ska göras.
Av Bella Frank
QATAR I söndags, kort tid efter ytterligare kritik mot arbetsförhållandena för de migrantarbetare som bygger infrastrukturen och utför annat arbete kopplat till satsningen på fotbolls-VM, utfärdade Qatars emir Tamim Bin Hamad genom två dekret att reformer i landets arbetsrätt ska genomföras. Det ena gäller minimilöner för migrantarbetare, det andra att migrantarbetare inte längre ska vara bundna till sin arbetsgivare enligt det sponsorsystem som i dag råder.
Detta system, kafala, har inneburit stora inskränkningar i arbetarens fri- och rättigheter och har enligt människorättsorganisationer och fackföreningsrörelsen bidragit till att låsa fast arbetare i miserabla förhållanden. Den internationella globala fackliga organisationen Uni Global välkomnar beslutet:
– Genom vår närvaro i Qatar kommer vi att fortsätta stödja, rådde och assistera i implementeringen av den nya arbetsrätten och stötta arbetare i deras krav på värdighet, säger Uni Globals generalsekreterare Christy Hoffman i ett uttalande på fackets hemsida.
Det har gått tio år sedan Internationella fotbollsförbundet Fifa utsåg Qatar till värd för herrfotbolls-VM 2022. Sedan dess har tusentals migrantarbetare som jobbat med att bygga arenor och annan infrastruktur avlidit. Många fler har lidit stora ekonomiska skador för att de tog chansen att vara med att bygga upp de sju helt nya arenorna och infrastrukturprojekt som vägarbete eller hotellbyggen inför VM. Ett återkommande problem är att arbetare lockas med kontrakt som inte stämmer med verkligheten – med avsevärt lägre löner utbetalda än de som utlovades i hemlandet.
Ett annat problem är att många ser sina löner uppskjutna på oklar framtid, ofta som en konsekvens av de långa hierarkierna av beställande företag i topp, med leverantörer i mitten och underleverantörer till underleverantörer i botten. När en leverantör inte får betalt för att jobbet inte är klart påverkar det hela kedjan och svårast drabbas arbetarna som tvingas stå utan lön, utan pengar att försörja sig själv eller skicka till sin familj i hemlandet. Om hur löner hålls inne, skjuts upp eller inte alls betalas ut handlar Human rights watch nya rapport, How can we work without salaries? Salary abuses facing migrant workers ahead of Qatar’s Fifa world cup 2022 och publicerades bara ett veckor innan emirens dekret i söndags.
En av de som intervjuats i rapporten är en 33-årig säkerhetsvakt från Ghana, Yoofi. Han började arbeta i Qatar i juni 2019 men har ännu inte fått ut sin lön:
– Vi har inte fått betalt på elva månader. Varje månad säger de att lönen är försenad så vi lånar pengar från vänner, och vi måste köpa på krita när vi går till marknaden för att handla matvaror. Ändå är det bara kokt ris vi har råd att äta. Och på grund av allt lånande och all kredit har vi inga pengar att skicka hem till våra familjer.
Human rights watch pekar liksom Uni Global ut det kafalasystem som råder i Qatar och i andra länder i regionen som en av orsakerna till att arbetare kan utnyttjas systematiskt år ut och år in. Systemet gör migrantarbetare som reser till Qatar beroende av sina arbetsgivare då deras arbetsvisum är knutna till specifika arbetsgivare. Denna beroendeställning förvärras av att många arbetsgivare dessutom konfiskerar arbetarnas pass när de anländer. 2017 gav Qatar ett löfte om att reformera kafala, men trots det kvarstår systemet med endast mindre förändringar.
Kafala-systemet bidrar till olika former av brott mot arbetarnas mänskliga rättigheter och arbetare som rekryteras till att arbeta i Qatar upptäcker när de väl anländer att kontrakten de skrivit under inte respekteras, lönerna är lägre och övertid betalas inte ut. Dessutom tvingas arbetaren ofta själv betala rekryteringsavgiften för sitt jobb. Det innebär att arbetare ofta är skuldsatta redan innan de har hunnit påbörja sitt arbete. Sådana avgifter har för arbetarna som intervjuats av Human rights watch legat på mellan ungefär motsvarande 7 000 kronor till 20 600 kronor, samtidigt som en månadslön i praktiken kan ligga på omkring 3 000 kronor eller under.
För två år sedan införde Qatar tre kommittéer för att hantera arbetstvister. Tanken var att förenkla processen kring och snabba på förhandlingar i arbetsrättsliga tvister. Samma år etablerades en fond för försäkra att arbetare som inte fått ut sina löner kan få dem utbetalda från fonden i de fall där kommittéerna dömer till arbetarnas fördel. Men processen har visat sig vara både långsam och ineffektiv, och Human rights watch pekar på att så länge arbetare är bundna till en specifik arbetsgivare som kontrollerar huruvida de har rätt att stanna i landets kommer få att våga använda sig av den juridiska processen.
Den juridiska vägen har också blivit än långsammare i och med coronapandemin. Arbetare som har fall som ska behandlas i kommittéerna får vänta längre då vissa domstolar har stängt under pandemin, och andra har dragit ner på öppettider och tjänster. Human rights watch har intervjuat en person som identifieras som Varun, 27 år, en ingenjör från Indien som anmälde sin arbetsgivare för icke utbetalda löner. Han berättar att det enda skälet till att han fortfarande är kvar i Qatar är att han väntar på att få sju månadslöner utbetalda liksom förmåner och en returbiljett:
– Om min arbetsgivare betalade vad han är skyldig mig skulle jag resa hem till mina föräldrar som behöver mig under pandemin, men nu på grund av covid-19 har väntan blivit längre, säger Varun till Human rights watch.
Human rights watch uppmanar Fifa att driva på frågor om arbetares rättigheter med Qatars regering liksom att argumentera för avskaffandet av kafala-systemet, samt att kräva information om alla arbetsrättsliga tvister kring löner som rör byggandet av arenorna inför Fifas VM.
Emirens dekret om ändringar i arbetsrätten har inte angett någon tidsram för när dessa ska vara på plats, enligt tidningen Gulf news.
Fakta: Migrantarbetare i Qatar
Rapporten How can we work without salaries? Salary abuses facing migrant workers ahead of Qatar’s Fifa world cup 2022 släpptes i måndags.
Human rights watch har intervjuat 93 migrantarbetare mellan januari 2019 och maj 2020. Arbetarna jobbar för 60 olika företag men alla har i intervjuerna berättat om att deras löner i praktiken på olika sätt strider mot de kontrakt de skrivit på. Det har handlat om obetald övertid, outbetalda och uppskjutna löner, och slumpmässiga avdrag på lönerna.
De intervjuade arbetarna vittnar också om att det är svårt, tidskrävande och dyrt att försöka stämma arbetsgivare liksom att det kan leda till hämndaktioner med ett moment-22: du blir skuldsatt vad du än gör.
Ett par veckor efter rapportens publicering har Qatars emir Tamim Bin Hamad utfärdat två dekret om minimilöner för migrantarbetare och att migrantarbetare inte längre ska vara bundna till en och samma arbetsgivare som i dagsläget.
Dela artikeln: