Efter attacken mot Charlie Hebdo slöt vÀrlden upp i sympati med offren. Som hÀr i New York dÀr fotografier av offrens ögon hölls upp pÄ skyltar. Foto: John Minchillo/AP/TT

Återblick

Dela artikeln:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter

Muhammedkarikatyrerna och massakern

Återblick: Charlie Hebdo

 

Fem Är har gÄtt sedan terrorattackerna mot redaktionen Charlie Hebdo och den judiska affÀren Hypercacher i Paris i vilka 17 personer dödades. Nyligen inleddes rÀttegÄngen mot 24 personer som tros ha ingÄtt i det nÀtverk som agerade stödtrupp till de tre attentatsmÀnnen.

Av Bella Frank

Klockan hade passerat elva onsdagen den 7 januari nĂ€r de svartklĂ€dda och maskerade tvĂ„ mĂ€nnen försedda med kalasjnikovs först anlĂ€nde till rue Nicolas-Appert i en svart bil. De iakttogs av tre personer frĂ„n teatern ComĂ©die Bastille som nĂ€r de hörde salvor frĂ„n automatvapen ringde polisen. MĂ€nnen trĂ€ngde sig in pĂ„ ett företag, riktade en kalasjnikov mot en kvinnas huvud och krĂ€vde att fĂ„ veta var Charlie Hebdos redaktion lĂ„g. ”PĂ„ andra sidan” gatan fick de till svar av de skrĂ€ckslagna personerna. De bevĂ€pnade mĂ€nnens jakt pĂ„ redaktionen fortsatte.

NĂ€r de stötte pĂ„ den Sodexo-anstĂ€llde FrĂ©dĂ©ric Boisseau skrek de bara ”Charlie”. Boisseau hann inte svara innan de sköt ihjĂ€l honom.

Polisen dröjde

Det fanns ingen skylt till Charlie Hebdo pĂ„ grund av hotbilden mot sĂ„vĂ€l enskilda redaktionsmedlemmar som mot redaktionen – drygt tre Ă„r tidigare hade redaktionens lokaler förstörts i en brandbombsattack.

Trots att flera personer larmade polisen om de bevĂ€pnade mĂ€nnen, verkar informationen om att det rörde sig om ett attentat mot Charlie Hebdo ha dröjt nĂ„gra viktiga minuter – ett av vittnena sade att hon hörde den första sirenen 11.45, nĂ€stan en halvtimme efter att polisen först larmats om skottlossningen.

Medan attentatsmÀnnen letade sig fram till redaktionen hade Ärets första redaktionsmöte pÄ Charlie Hebdo just börjat rundas av. En av redaktionsmedlemmarna, Corinne Rey, var pÄ vÀg ut nÀr hon mötte de bevÀpnade mÀnnen i trappan. De kÀnde igen henne. Tvingade henne att slÄ in koden till redaktionen.

Klockan 11.33 öppnades dörren och mÀnnen klev in och sköt ihjÀl Stéphane Charbonnier, Franck Brinsolaro, Georges Wolinski, Jean Cabut, Philippe Honoré, Moustapha Ourrad, Elsa Cayat, Bernard Maris, Michel Renaud och Bernard Verlhac. TvÄ minuter senare var de klara. En bit frÄn redaktionen sköt de sedan ihjÀl polisen Ahmed Merabet, och ropade att de tillhörde al-Qaida i Jemen.

De tvÄ attentatsmÀnnen, bröderna Saïd och Chérif Kouachi, hade bÄda rest till Jemen drygt tre Är tidigare. Den yngre brodern Chérif Kouachi hade försökt ta sig till Irak för att strida nÄgra Är efter USA:s invasion av landet, och visade ungefÀr samtidigt pÄ stark antisemitism. Hans intresse för jihad stÀrktes genom kontakter med den salafistiske predikanten Farid Benyettou.

2008 dömdes Farid Benyettou, ChĂ©rif Kouachi och ytterligare fem mĂ€n för terrorbrott, för att ha att rekryterat unga mĂ€n till Irak för strider under ledning av Abu Musab al-Zarqawi och al-Qaida i Irak – IS föregĂ„ngare. ChĂ©rif Kouachi radikaliserades ytterligare i fĂ€ngelset dĂ€r han mötte Djamel Beghal som avtjĂ€nade ett straff för att ha försökt bygga upp en al-Qaidacell i Frankrike samt för att ha planerat att bomba den amerikanska ambassaden.

Alla tre sköts ihjÀl

Det var under den hĂ€r tiden som ChĂ©rif Kouachi ocksĂ„ mötte Amedy Coulibaly – mannen som dödade en polis och som tvĂ„ dagar efter massakern pĂ„ Charlie Hebdo stormade den judiska affĂ€ren Hypercacher Supermarket i vilken han dödade fyra personer. De samarbetade och koordinerade sina attacker trots att Kouachi-bröderna utförde sitt uppdrag för al-Qaida pĂ„ den arabiska halvöns rĂ€kning medan Coulibaly Ă„ sin sida hade svurit trohetsed till IS ledare Abu Bakr al-Baghdadi.

Alla tre sköts ihjĂ€l, ungefĂ€r samtidigt, den 9 januari nĂ€r poliserna stormade den judiska affĂ€ren i centrala Paris liksom det tryckeri i huvudstadens utkant dĂ€r Kouachi-bröderna hade tagit sin tillflykt. TvĂ„ dagar senare publicerades en förinspelad video av Coulibaly dĂ€r han förklarade sig vara ”en kalifatets soldat”. NĂ„gra dagar senare tog al-Qaida pĂ„ den arabiska halvön pĂ„ sig terrordĂ„det mot Charlie Hebdo i en elva minuter lĂ„ng video i vilken Kouachibröderna hyllades som hjĂ€ltar.

Innan de bÄda bröderna sköts ihjÀl hade Chérif Kouachi ocksÄ gjort en kort intervju med BFM-TV dÀr han betonade kopplingen till al-Qaida pÄ den arabiska halvön:

– Jag skickades, jag, ChĂ©rif Kouachi, av al-Qaida i Jemen. Jag Ă„kte över dit och det var Anwar al-Awlaki som finansierade mig, sade han i intervjun som sĂ€ndes senare.

Under sin resa till Jemen 2011 ska Kouachi-bröderna ha trÀffat just Anwar al-Awlaki, den amerikansk-jemenitiske predikanten som var kÀnd för sina karismatiska predikningar pÄ engelska. al-Awlaki som efter terrordÄdet den 11 september fördömde dödandet av civila, hade sjÀlv radikaliserats för att sÄ smÄningom legitimera och uppmuntra till dödandet av just civila och slutligen iscensÀtta terrorattacker.

Bland annat uppgav den sÄ kallade kalsongbombaren, Umar Farouk Abdulmutallab, nÀr han greps efter att med nöd och nÀppe ha misslyckats med att sprÀnga ett plan pÄ vÀg till Detroit pÄ juldagen 2009 att det var just Anwar al-Awlaki som gett honom instruktionerna.

Bomberna i Boston

al-Awlakis namn har ocksĂ„ dykt upp i en rad terrorutredningar sĂ„vĂ€l före som efter att han dödades i en amerikansk drönarattack i september 2011 – den första amerikanen att avsiktligt dödas i en sĂ„dan attack.

Hans namn dök bland annat upp i utredningen av bombdÄdet mot Boston Marathon 2013. Tsarnaevbröderna som lÄg bakom dÄdet ska ha fÄtt receptet för bomberna de anvÀnde sig av frÄn tidningen Inspire som ges ut av al-Qaida pÄ den arabiska halvön i vilken Àven al-Awlaki bidrog med artiklar.

I tidningens första nummer som kom ut 2010 hade al-Awlaki i en artikel om Muhammedkarikatyrerna hĂ€vdat att ”medicinen” för att hantera sĂ„dana tecknare var att ”avrĂ€tta dem”.

SpökrÀttegÄng

NÀr attacken mot Charlie Hebdo genomfördes hade flera personer i Kouachi-brödernas och Coulibalys nÀrhet redan flytt landet. Bland dem fanns Belhoucinebröderna som skrev till sina familjer att de var pÄ vÀg till IS. Belhoucine-bröderna tillhör de 24 personer kring vilken rÀttegÄngen som inleddes den 6 januari kretsar.

Den Ă€ldre brodern, Mohamed Belhoucine, ska ha haft stort inflytande pĂ„ Amedy Coulibaly. RĂ€ttegĂ„ngen, som kommer följas av fler rĂ€ttsprocesser under vĂ„ren, har kallats en ”spökrĂ€ttegĂ„ng” eftersom bara fem av 24 har vĂ€ntats vara pĂ„ plats i domstolen. Övriga befinner sig antingen pĂ„ flykt eller har dödats i striderna mot IS. 

KĂ€llor: Darling, I’m going to Charlie av Maryse Wolinski, Objective Troy av Scott Shane, France 24, Radio France International, New York Times med flera.

LÀs Àven TerrorrÀttegÄng inledd i Paris i detta nummer.

Uttrycket ”Jag Ă€r Charlie” spreds över vĂ€rlden efter attackerna i Paris. Foto:Christophe Ena/AP/TT

Fakta: Fakta

17 personer dödades i terrorattentaten som genomfördes i Paris den 7 till 9 januari 2015. Tio personer dödades pÄ Charlie Hebdos redaktion och tvÄ i anslutning till det i ett attentat utfört av bröderna Saïd och Chérif Kouachi.

En polis dödades dagen dÀrpÄ av Amedy Coulibaly som den 9 januari stormade den judiska affÀren Hypercacher Supermarket och dödade fyra personer. I en video som publicerades efter hans död förklarade Coulibaly att han svurit trohetsed till IS dÄvarande ledare Abu Bakr al-Baghdadi. NÄgra dagar senare tog al-Qaida pÄ den arabiska halvön pÄ sig attentatet mot Charlie Hebdo.

PÄ kvÀllen efter massakern pÄ Charlie Hebdo samlades mÀnniskor i protest i en rad franska stÀder, och dagarna efter hölls manifestationer i Frankrike och vÀrlden över med slagordet Je Suis Charlie (Jag Àr Charlie).

Den 6 januari i Är inleddes en av flera rÀttegÄngar mot det nÀtverk som anklagas för att ha bistÄtt med logistik innan, under och efter terrorattackerna. Fler rÀttsprocesser Àr inplanerade under vÄren. MÄnga av de Ätalade tros dock ha dött i Syrien och Irak.

Dela artikeln:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter
StÀng X

Du har kommit till Tidningen Global´s arkiv med äldre artiklar.

Besök tidningenglobal.se för att läsa aktuella nyheter från hela världen.