Arbetare på ett Amazon-lager i Bessemer, Alabama, tar ställning till om de ska bilda det första facket på Amazon i USA. I slutet av mars ska omröstningen vara klar och resultatet kan bli startskottet för facklig mobilisering på företagets över hundra lager och distributionscenter i landet.

Företagets framgångsrecept av enkla köp med snabba leveranser gör det också sårbart för stridsåtgärder.

Av Bella Frank

USA Måndagen den 8 februari fick arbetare vid Amazons lager i Bessemer i delstaten Alabama röstkort hemskickade. De har fram till den 29 mars på sig för att ta ställning till om de vill bilda ett fack på sin arbetsplats och gå med i Retail, wholesale and department store union.

Striden i Bessemer kan potentiellt påverka arbetsvillkoren och lönerna inte bara på lagret i Alabama utan på många andra av företagets arbetsplatser genom att visa att facklig mobilisering på Amazon – trots allt – är möjligt.

Utgången är långt ifrån självklar. Amazon har sedan starten 1994 profilerat sig som ett anti-fackligt företag och påverkanskampanjer från ledningen pågår för att få anställda att rösta emot facklig organisering. Amazon försökte tidigare få omröstningen uppskjuten och motsatte sig också att den skulle ske digitalt – pandemin till trots ville företaget att omröstningen skulle ske på plats något som sannolikt skulle minska antalet röstande.

När det stod klart att en omröstning skulle äga rum med start i februari öppnade företaget hemsidan Do it without dues för att varna anställda för fackliga avgifter som dras ”omedelbart från DIN LÖNECHECK”.

Rekordvinster för ”djungelkapitalismen”

Arbetare som tidningen The Daily Beast har talat med vittnar om att anställda på lagret måste delta i obligatoriska veckovisa möten där antifackliga budskap förpackade i powerpointpresentationer förmedlas.

Joseph Jones som arbetar på lagret säger till tidningen att budskapen är fyllda av felaktig information och ifrågasätter att det just är den här typen av möten som anställda är tvungna att gå på:

– Vi har inga obligatoriska möten för att hantera ”du, hur står det till med din mentala hälsa under pandemin?”. Men var så säker på att vi ska tala om hur dåligt och hur galet facket är under de här veckovisa mötena som vi måste närvara på.

Under pandemiåret 2020 gjorde Amazon rekordstora vinster och företaget stod för en ”spektakulär tillväxt” genom vad redaktörerna för boken Cost free shipping: Amazon in the global economy kallar ”Amazon-kapitalism”. Företaget gynnades dubbelt när konkurrenter inom den traditionella handeln drabbades hårt av nedstängningar samtidigt som efterfrågan för varor med hemleverans ökade kraftigt. 

Tunga lyft och långa sträckor

Arbetare på Amazons över hundra lager i USA jobbar under höga prestationskrav med ofta repetitiva arbetsuppgifter där anställda packar och sorterar hundratals produkter i timmen, går många kilometer långa sträckor under ett arbetspass i de enorma lagerbyggnaderna, eller tvingas göra upprepade tunga lyft med arbetsskador till följd.

Storleken på lagren gör också att arbetare har svårt att under sina raster hinna ta sig till ett personalrummen eller toaletterna.

Förra sommaren hade en grupp arbetare på Amazons lager i Bessemer i Alabama – som hade öppnat bara några månader tidigare – tröttnat på arbetsvillkoren liksom företagets minutiösa kontroll och övervakning av anställda. De kontaktade fackföreningen Retail, wholesale and department store union och i hemlighet möttes arbetare och fackföreningsrepresentanter på ett hotell i närliggande Birmingham, och därefter sjösattes arbetet med att bilda en fackförening, rapporterar The New York Times.

En av de som hörde av sig till Retail, wholesale and department store union i somras var Jennifer Bates. Hon hoppas att facket ska göra skillnad på en rad punkter i deras arbetsliv, och höja deras löner.

– [Fackföreningen] kommer att vara en röst när vi inte har någon, säger Bates till den brittiska tidningen Morning star.

I december förra året hade 2 000 arbetare ställt sig bakom önskemålet att genomföra en omröstning i fackföreningsfrågan, något USA:s arbetsmarknadsmyndighet the National labour relations board senare bedömde som tillräckligt stort stöd för att gå vidare med en omröstning bland de omkring 5 800 arbetarna på lagret i Bessemer, rapporterar The New York Times.

Arkivbild från ett av Amazons många distributionscenter i Baltimore. Lagren är enorma och många anställda går flera kilometer varje dag under ett arbetsskift. Foto: AP Photo/Patrick Semansky

Tidigare försök misslyckades

I USA har inget fack någonsin bildats på Amazon men försök har gjorts. När Amazon gjorde nedskärningar och avskedade 1 300 personer 2001 stängdes bland annat deras callcenter, eller teletjänstcentral, i Seattle där det då pågick arbete för att organisera sig fackligt. Amazon dementerade att företaget stängt det på grund av den fackliga mobiliseringen men fackföreningen Communications workers of America, som arbetare hade vänt sig till, var av en annan åsikt.

Senaste gången en omröstning för att bilda en fackförening gjordes på Amazon var för sju år sedan. Då försökte en mindre grupp underhållstekniker på ett Amazon-lager i Middletown i Delaware gå med i International association of machinists and aerospace workers men omröstningen resulterade i att endast sex personer röstade för att bilda ett fack, 21 röstade emot. Hade en fackförening bildats hade det – liksom om omröstningen nu går igenom – kunnat innebära en fot i dörren vad gäller facklig mobilisering på Amazon och utvecklingen av arbetsvillkoren på företaget som i dag har över en miljon anställda världen över.

Väl medvetna om risken i att glänta på dörren för fackföreningsrörelsen satsade Amazon även då på en stark påverkanskampanj och anlitade en juridisk firma specialiserad på att bekämpa facklig aktivitet.

– Arbetarna på Amazon ställdes inför intensiv press från chefer och anti-fackliga konsulter som anlitades för att slå ned [fackets] mobiliseringskampanj, sade John Carr, talesperson för International association of machinists and aerospace workers till tidskriften Time 2014.

Rasism och sociala orättvisor

Att det är nu nästa omröstningsförsök genomförs är inte en slump. Coronapandemin och rörelsen Black lives matter är faktorer som har bidragit till kraven på en fackförening. Under coronapandemin har Amazon-anställda flera gånger larmat om att företaget inte tagit smittrisken på allvar, och fackföreningars roll i att kräva bättre arbetsvillkor i andra sektorer har samtidigt synliggjorts.

Även Black lives matter-rörelsen spelar en viktig roll i den fackliga mobiliseringen i Bessemer – många av arbetarna där är afro-amerikaner, och fackföreningen Retail, wholesale and department store union har lyft frågor kopplade till rasism och sociala orättvisor. Det faktum att fackföreningen har kontor i det närliggande Birmingham, och att många av de fackliga organisatörerna är svarta spelar också roll eftersom de inte kan utmålas som oinsatta kring villkoren på den specifika arbetsplatsen:

– Jag tror att det hjälper mycket. De ses inte som utomstående, säger Michael Innis-Jimenez vid University of Alabama till Morning star.

Arbetare och fackliga aktivister i en protest utanför Amazons lager i Shakopee i Minnesota sommaren 2019 för att uppmärksamma de svåra arbetsvillkoren på företaget. Foto: Glen Stubbe/Star Tribune via AP

Framgångsfaktorn en akilleshäl

Amazons talespersoner har vid flera tillfällen sagt att en fackförening vore överflödigt, då företaget redan ger arbetare bra arbetsvillkor. Heather Knox säger i ett uttalande till The New York Times att: ”Våra anställda väljer att jobba på Amazon för att vi erbjuder några av de bästa jobben som finns tillgängliga på de platser där vi anställer”.

Företagets fokus på massiva lager där produkter förs in, sorteras, paketeras och distribueras vidare till kunder som genom ett klick köpt sin vara med en förväntad leverans nästkommande dag har varit ett enormt framgångsrecept men innebär samtidigt en svaghet. Kim Moody skriver i boken Cost free shipping att affärsmodellen av snabba leveranser gör ”Amazon-kapitalismen” sårbar för stridsåtgärder som strejker – bryts den globala leveranskedjan kan både marknadsandelar och vinster gå förlorade.

Moody menar också att det inte är förvånande att det hittills vidtagits få relativt kollektiva åtgärder med tanke på att många av dessa enorma lager bara är några år gamla, eller som i Bessemers fall, snart exakt ett år gammalt. Och, menar Moody, när ”arbetsstyrkan blir medveten om sin gemensamma situation … och det första framgångsrika motståndet av arbetare blir allmänt känt, kommer detta med säkerhet att förändras.”

Om några veckor står det klart om det blir arbetarna i Bessemer som axlar den rollen.