Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter manar Indonesien att glänta på dörren till Västpapua för oberoende journalister, människorättsutredare och hjälporganisationer. Inifrån den väpnade konfliktens och flyktingkatastrofens Västpapua kommer nödrop från människorättsgrupper som dokumenterar fortsatt utomrättsligt våld på civila, senast i form av en dödsmisshandel av en ungdom.

– Sedan Rysslands invasion av Ukraina ökar våldet i Västpapua, säger en människorättsaktivist till Tidningen Global.

Av Klas Lundström

VÄSTPAPUA | Den 1 mars publicerade Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR), lett av Michele Bachelet, ett pressmeddelande där situationen i Västpapua beskrivs som ”allvarlig och akut”.

– Mellan april och november 2021 har vi mottagit anklagelser som pekar på flera fall av utomrättsliga dödsfall, däribland små barn, påtvingade försvinnanden, tortyr och inhuman behandling och [indonesiska] säkerhetsstyrkors tvångsförflyttning av minst 5 000 papuaner, säger människorättsexperter vid OHCHR i uttalandet.

Därtill rapporteras det om akut hunger och undernäring i flera konflikthärjade delar av Västpapua som sedan 1960-talet – och mycket tack vare en FN-översedd men demokratiskt tveksam ”Act of Free Choice”-omröstning 1969 – politiskt, ekonomiskt och socialt kontrolleras av den indonesiska staten.

Krigstillstånd sedan 2018

Särskilt drabbade är de ”hotspots” där den västpapuanska självständighetsrörelsen Organisasi Papua Merdekas (”Rörelsen för ett fritt Västpapua”, OPM) militära gren bjuder väpnat motstånd mot en överlägsen indonesisk armé, sedan december 2018 bestående av över 20 000 stationerade soldater.

Vittnesmål inifrån de konfliktdrabbade områdena, däribland Puncak Jaya i de centrala högländerna och områden rikliga på naturtillgångar som guld, koppar och exklusiva trädslag, talar om en upptrappad förföljelse av civila i kölvattnet av Rysslands invasion av Ukraina, ett snart veckolångt krig som Indonesiens president Joko Widodo i en tweet kallat ”ett hot mot mänskligheten”, rapporterar Tempo.

– Samtidigt gör hans egna soldater som ytterst lyder under hans befäl sig skyldiga till brott mot barnkonventionen och mänskliga rättigheter, säger en källa till Tidningen Global som av säkerhetsskäl vill förbli anonym.

Vapenstöld och dödlig barnmisshandel

I samband med en vapenstöld från ett vapenförråd nära flygfältet i Tapulunik Sinak i Puncakregionen på kvällen den 22 februari anklagade indonesiska polis och militär sju ungdomar för stölden.

Ungdomarna, samtliga i åldern 11–15, hade sett på tv i en samlingslokal och släpades mot sitt nekande om att ha stulit några vapen ut ur lokalen och misshandlades öppet av polis, enligt en rapport av den ideella människorättsgruppen Tim Advokasi HAM som Tidningen Global tagit del av.

Människorättsgruppen har liksom oberoende lokaltidningar rapporterat om minst ett dödsfall i samband med den nämnda misshandeln – en ungdom vid namn Makilon Tabuni.

– Makilon Tabuni misshandlades till döds av indonesiska säkerhetsstyrkor. Den indonesiska regeringen har än så länge inte svarat på uppgifterna, säger Theo Hasegem, en av rapportförfattarna och människorättsaktivt med många års erfarenhet av att dokumentera Västpapuakonflikten, till Tidningen Global.

Ökat våld sedan Rysslands invasion av Ukraina

Varken den indonesiska regeringen eller ansvariga myndigheter har besvarat nödropet från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) gällande det akuta och bristfälliga människorättsläget i Västpapua.

En oroande utveckling under de senaste åren som lett till flera dokumenterade dödsfall av små barn, varav den yngsta var två år i samband med att ha dödats i en indonesisk arméräd mot en by i slutet av oktober 2021.

Till att börja med, understryker OHCHR i sitt uttalande, måste Indonesien öppna dörrarna och bevilja oberoende journalister, människorättsorganisationer och flyktingorgan tillträde till Västpapua:

”Steg måste tas och inkludera alla eventuella övergrepp i form av omedelbara och oberoende utredningar”, summerar Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.

Det är också bråttom av flera anledningar, understryker Theo Hasegem som skönjer en tydlig trend sedan Rysslands invasion av Ukraina och omvärldens politiska och mediala fokus på östra Europa:

– Våldet i Västpapua har definitivt ökat sedan invasionen, säger han.