Trots att det dödliga våldet mot kvinnor i Österrike är högt har fenomenet femicid inte legat särskilt högt på den politiska agenda, men detta har börjat förändras under senare år. En kampanj har lanserats för att öka kunskapen kring det dödliga våldet mot kvinnor i Österrike som beskrivs som högt jämfört med andra EU-länder. Samtidigt saknas det överskådlig statistik i EU och en gemensam definition av femicid efterfrågas bland annat av Europeiska jämställdhetsinstitutet, EIGE.

Av Bella Frank

ÖSTERRIKE/EU | Siffran 31 har målats på en väggmålning med svart bakgrund i Österrikes huvudstad Wien. 31 står för antalet kvinnor som under 2021 mördades i Österrike, ett land med omkring 9 miljoner invånare. Väggen har målats av aktivister som är missnöjda med att inte mer görs i landet för att motarbeta våldet. Ana Badhofter menar att det är ”få som upprörs” av våldet, och hon har börjat skriva upp namn på dödade kvinnor på väggen i Wien, rapporterar AFP.

Femicid, att kvinnor mördas för att de är kvinnor, ofta av en partner eller tidigare partner, har varit relativt lite uppmärksammat i jämförelse med länder som Frankrike där protester har organiserats frekvent mot våld mot kvinnor under de senaste åren. Ändå är frekvensen av femicid i Österrike högt i ett EU-perspektiv enligt Eurostat. Mellan 2010 och 2020 dödades 319 kvinnor, de flesta av en partner eller en ex-partner.

Brister i statistiken

Det är svårt att få fram pålitliga siffror på det dödliga våldet mot kvinnor i unionen men EU-byrån Europeiska jämställdhetsinstitutet, EIGE har sammanställt att 444 kvinnor mördades i tio EU-medlemsländer under 2020. Det saknas också en samsyn inom EU över begreppet femicid och inget EU-land har för närvarande en juridisk definition av begreppet.

Däremot har vissa länder lagar som tar fasta på om ett mord av en kvinna har motiverats av hennes genus eller kön. Bristen på en gemensam definition bland såväl myndigheter som icke-statliga organisationer om vad som ska räknas in som femicid, och det faktum att olika EU-länder statistiskt räknar och kategoriserar våld mot kvinnor på olika sätt gör det svårt att få en överblick.

Används i Latinamerika

Till skillnad från EU har femicid som begrepp använts länge och flitigt i Latinamerika där flera länder också har en juridisk definition över vad som avses. Men även i Latinamerika finns olika syn på hur femicid ska definieras. I en studie från 2010 av genusforskaren Ana Carcedo som tittade på femicid i Centralamerika mellan åren 2000 till 2006 såg man att mordfrekvensen på kvinnor hade fördubblats under en tioårsperiod i länder som Guatemala, Honduras och El Salvador, rapporterade Feministiskt Perspektiv 2011.

Ana Carcedo använde i studien en definition av femicid som först presenterades av Diana Russels och Jane Caputis på 1970-talet, och studien pekade bland annat ut mord som sker inom familjen eller av en partner, men även sexhandeln och kvinnor som blir måltavlor för de många kriminella nätverken i regionen. I Latinamerika har begreppet ofta översatts till ”feminicide” för att betona det strukturella inslaget av våldet mot kvinnor. Men internationellt har femicid och feminicid ofta setts som utbytbara sinsemellan för att benämna samma fenomen, skriver EIGE.

”För att de är kvinnor”

Begreppet femicid användes offentligt första gången av Diana Russel och Jane Caputi under the International Tribunal on Crimes Against Women i Bryssel 1976. Diana Russel var en av huvudorganisatörerna till tribunalen och i ett vittnesmål definierade hon femicid som ”mord på kvinnor av män som motiveras av hat, förakt, vällust eller en känsla av ägarskap av kvinnor ” och som ”dödandet av kvinnor av män för att de är kvinnor”, men det råder ingen konsensus kring hennes definition av femicid, där vissa anser att begreppet också bör omfatta exempelvis dödsfall som har orsakats av en illegal abort eller kvinnlig könsstympning medan andra hellre vill ha en betydligt snävare definiton, skriver EIGE.

Enligt EIGE, är bra och jämförbar data nödvändigt för att förstå omfattningen av femicid. I dagsläget är det flera medlemsländer inom EU som framför allt fokuserar på mord som sker av partner till tidigare partner, vilket är en relativt snäv definition som inte tar hänsyn till andra form av femicid. EIGE betonar att en konsekvent datainsamling är ett ”viktigt första steg mot att förhindra femicid.

I november 2021 publicerade EIGE en rapport om femicid och då lyftes bland annat Spanien fram som ett gott exempel vad gäller datainhämtning av femicid som ligger under landets jämställdhetsdepartement. Där har data över mord på kvinnor av en parter samlats in från flera olika källor och sammanställts i en gemensam databas sedan 2003.

Österrike ligger högt

Samma månad publicerade EIGE en uppskattning över antalet mord på kvinnor i Österrike. Landet har ingen definition av femicid i brottsbalken utan det faller under mord, dråp eller dödlig misshandel bland annat. EIGE har sammanställt data över antalet kvinnor som har dödats och som har dödats av en ”intim partner” mellan åren 2014 och 2018. 2014 dödades 38 kvinnor och 2018 var den siffran 72.

2018 låg en familjemedlem bakom 54 av fallen, men det är oklart hur många av dessa som skulle definieras som femicid. Men klart är att antalet kvinnliga mordoffer i Österrike 2018 var 0,98 av 100 000 invånare vilket är det sjätte högsta bland de 24 EU-staterna, och Storbritannien, som det finns data tillgängligt över. Och av 14 länder i EU har Österrike det tredje högsta antalet kvinnliga offer där familjen eller släkten genomfört mordet, skriver EIGE i sin rapport.

Brutala mord chockade

Men det var när två mord i mars och april förra året skedde som fenomenet fick särskilt mycket uppmärksamhet. I mars attackerade en man en 35-årig kvinna som har identifierats som Nadine W i en tobaksbutik i Wien. Mannen som var hennes äldre ex-partner misshandlade henne och ströp henne, hällde bensin på henne och tände på. Därefter lämnade han butiken och låste dörren efter sig. Hon lyckades initialt överleva attacken men dog en månad senare på sjukhus av sina omfattande skador.

I april mördades en tvåbarnsmamma av en man som tre år tidigare hade anklagats för sexuella trakasserier på nätet av politikern Sigrid Mauer. Mannen var en tidigare partner till tvåbarnsmamman som han mördade med ett skjutvapen. Ytterligare ett brutalt mord skedde i november förra året då en ung kvinna lämnades att dö utomhus efter att ha misshandlats svårt med ett basebollträ.

Ekonomin ofta ett hinder

Regeringen har i den nya budgeten avsatt motsvarande 250 miljoner kronor för arbetet mot våld mot kvinnor, och en kampanj för att höja kunskapen och medvetenheten om våld i nära relationer har dragits igång. Maria Rösselhumer, chef för Österrikes kvinnojoursnätverk, AÖF, menar att det är svårt att förstå att våldet är så utbrett i landet men tar bland annat upp att det finns ett utbrett kvinnoförakt som förstärktes under koalitionen mellan landets höger och extremhöger som styrde landet mellan 2017 och 2019.

Ett annat problem är att många kvinnor inte arbetar utanför hemmet, alternativt jobbar deltid, vilket innebär att ekonomin ofta utgör ett hinder för en våldsutsatt kvinna att ta sig därifrån.

– När du lämnar så finner du dig själv på gatan med en plastpåse i ena handen och ditt barn i den andra, säger  Karin Pfolz som själv har gått igenom en långvarig våldsam relation, till AFP, och förklarar att hon när hon lämnade mannen kände sig ”som en flykting” i sitt eget land.

– Det är sant att det pratas mycket om ämnet för tillfället, säger Karin Pfolz men hon menar att få bryr sig om våld mot kvinnor ”förrän det sker ett mord”.