
NYHETER:
Expert: Talibanernas makt kommer att öka
NYHETER
- PUBLICERAD 2021-04-15
Expert: Talibanernas makt kommer att öka
Vad kommer att hända med Afghanistan när de internationella styrkorna drar sig ur landet? TT ringde FOI:s forskningsledare Helene Lackenbauer för att reda ut.
Av Ida Vanhainen/TT
AFGHANISTAN Hur oväntade är de uppgifter som nu kommer från USA?
– Inte särskilt. (USA:s president Joe) Biden ärvde tillbakadragandet från sin föregångare Donald Trump. Trump ville dra tillbaka styrkorna redan 2018 men blev övertalad att istället sätta sig i samtal med talibanerna. I de samtalen kom man fram till att USA skulle dra tillbaka sina trupper senast i maj i år.
Nu skjuts alltså datumet för tillbakadragandet upp. Varför är det satt till just den 11 september?
– Det är symboliskt, man vill påminna om varför man en gång etablerade en militär närvaro i landet. I samtalen i fjol ingick även ett krav att Afghanistan inte ska bli en fristad för terrorister som kan hota USA och deras allierade.
Vilken roll fyller de utländska styrkor som finns i landet? Och vad händer rent praktiskt när de försvinner?
– Den största delen av styrkorna är inte stridande utan de tränar och utbildar den afghanska försvarsmakten. Nato skickade hem de flesta stridande styrkorna redan 2014. När utbildarna skickas hem återstår att se hur det blir med den afghanska armén – kommer de etniska grupper som tidigare dominerat armén att fortsätta göra det? Kommer den att splittras? Och vem kommer att få makten över den?
Kan minska våldet
Vad kommer att ske politiskt i Afghanistan efter tillbakadragandet?
– Talibanerna vägrar samtala med den afghanska regeringen innan de utländska styrkorna har lämnat. När detta väl sker tror jag att regeringen och talibanerna kommer att sätta sig vid förhandlingsbordet och nå en lösning där man delar makten på något sätt.
Är inte regeringen och talibanerna svurna fiender?
– Nej det är en allt för förenklad bild. Afghanistan är ett fragmentiserat land uppdelat mellan olika etniska intressen. Talibanerna har vuxit fram i de pashtun-dominerade områdena i syd och öst och driver på den hederskodex som finns i de här grupperna. Stora delar av dagens konflikt hade kunnat undvikas om talibanerna tagits med i de fredsförhandlingar som hölls 2001 i Bonn, men det vägrade USA.
Om talibanerna får mer makt i landet – vad skulle detta innebära för säkerheten?
– Ett eldupphör mellan regeringen och talibanerna skulle minska våldet betydligt. Det innebär dock inte nödvändigtvis att det blir fredligt och lugnt då det finns fler andra grupper som strider mot regeringen, exempelvis IS, som även talibanerna strider emot.
Kommer att rullas tillbaka
Skulle ett ökat talibaninflytande innebära sharia-lagar?
– Det är ett krav från talibanerna att det ska bli mer religiös styrning, mer som i Iran. Men man ska komma ihåg att även Afghanistans nuvarande lagstiftning har sitt ursprung i islam och på flera sätt inte är helt överensstämmande med det som vi ser som mänskliga rättigheter. Samhället styrs starkt av traditioner och det finns ett djupt rotat motstånd att staten ska lägga sig i det som ses som klaners eller familjers privata angelägenheter.
Hur ser läget ut för mänskliga rättigheter i landet nu och framöver?
– Sedan USA gick in i landet 2001 har mycket ändrats, medellivslängden har ökat, fler barn går i skola, en basal infrastruktur har kommit på plats. När talibanerna försvann från makten kunde många stora internationella organisationer återkomma till landet och jobba med återuppbyggnad. Vissa av de senaste årens vinningar kommer tveklöst rullas tillbaka nu när styrkorna lämnar.
Läget i Afghanistan
Landet är en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt författningen. Inbördeskrig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.
Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom några år tog kontroll över landet.
Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 började USA-ledda styrkor att bomba Afghanistan. Detta eftersom terrornätverket al-Qaidas ledare Usama bin Ladin, som ansågs ligga bakom dåden, hade en fristad hos talibanrörelsen. Det ledde till att talibanstyret föll.
Natostyrkan Isaf hade som mest omkring 130 000 soldater i Afghanistan. Omkring 50 länder har deltagit, däribland Sverige. Isafs stridande uppdrag avslutades officiellt den 31 december 2014, trots att läget då var fortsatt våldsamt och osäkert. Försöken att sedan dess bygga upp landet har i stort misslyckats.
Källor: Nationalencyklopedin, Landguiden/UI med flera











