Ett långfinger åt politikernas korruption och oförmåga att lösa folkets problem. Så kan resultatet i den första valomgången i presidentvalet i Peru i söndags tolkas. Två outsiders går nu vidare till andra omgången. Den okände läraren på vänsterkanten Pedro Castillo, som fick 19 procent och den av etablissemanget illa tålda högerpopulisten Keiko Fujimori med 13 procent. Trea kom Perus egen ”Bolsonaro” och Opus Dei-kandidaten Lopez Aliaga med 12 procent.

Av Francisco Contreras

ANALYS Peru har i flera år levt i en politisk kris utan slut. Alla presidenter från 1998 till 2020 har åtalats för korruption. Fem av dem sitter i fängelse, en begick självmord när han skulle häktas. De fyra senaste åren har Peru haft fyra presidenter.

Ekonomin är i fritt fall. Tidigare problem har bara fördjupats under pandemin. FN:s ekonomiska kommission för Latinamerika och Karibien (Cepal) menar att 80 procent har tvingats ut i den informella arbetsmarknaden och den extrema fattigdomen ökar oroande mycket. Världsbanken varnar för de senaste årens enorma skuldsättning. Landsbygden, ”det djupa Peru”, långt från huvudstaden Lima och från statliga resurser, har hamnat alltmer i händerna på transnationella gruvbolag och jordbruksnäring – de enda två sektorer som klarat sig under pandemin.

Efter Castillo och Keiko Fujimori kom en klunga med 14 kandidater från alla möjliga traditionella partier som fick mellan 0,3–11 procent. Maktens kandidater Hernando de Soto, världskänd nyliberal guru för Emmanuel Macron, Ronald Reagan och Margaret Thatcher, hamnade på 11 procent. Mediernas favorit Yonhy Lescano fick 9 procent, en internationell fotbollsspelare, George Forsyth, som stöddes av den brasilianska högern, fick 5 procent och Julio Guzman fick 2,2 procent. 

Även den etablerade vänstern med populära Veronika Mendoza blev en besvikelse med 7,8 procent. Hon låg på andra och tredje plats i mätningar inför valet, med goda chanser för att gå vidare till andra omgången och eventuellt vinna mot alla högerkandidaterna. Vänstern menar att medierna medvetet gav Pedro Castillo mycket utrymme de sista två veckorna för att ta röster från Veronika Mendoza. 

Och hon förlorade sista veckan mycket stöd framförallt på landsbygden. Mer kritiska röster menar att Veronika Mendoza och hennes vänsterkoalition huvudsakligen tilltalade Limas medelklass och saknade det som Castillo har, nämligen förankring bland landsbygdens fattiga. Och att hon i slutspurten tonade ner radikalismen och alltmer uppfattades som en del av etablissemanget. 

Castillo lyckades kanalisera ”det djupa Perus” vrede mot etablissemanget och politikerna. Landsbygdsläraren Pedro Castillo, som kom till valmöten i cowboyhatt och till häst, var nästintill okänd. Opinionsundersökningar i mars gav honom två procent och sex dagar innan valet nätt och jämt sex procent. Han var knappt synligt i sociala medier med 273 följare på Instagram, 567 på Tik Tok och utan sida på Facebook. 

Hans budskap är rakt och enkelt: Att upplösa kongressen och utlysa val till en konstitutionell församling för att skriva en ny grundlag och ersätta tidigare presidenten Alberto Fujimoris auktoritära grundlag, och nationalisera gruv- olje- och gasindustrin, öka anslagen till utbildning upp till 10 procent av BNP, se över frihandelsavtal och främja kommunernas rätt till mark. 

Men med sina reaktionära åsikter tilltalar Castillo konservativa grupper. Han är motståndare till aborträtt och samkönade äktenskap, vill få bort genusperspektiv i skolan och förordar dödstraff för korruption. Castillos politiska bakgrund leder också till stor tveksamhet inom vänstern som skräms av hans kopplingar till maoistiska Modavef, arvtagare till gerillan Sendero Luminoso,.

Det andra alternativet inför nästa valomgång är den auktoritära ”fujimorismen”. Men Keiko Fujimori som vinner på högerkanten kanske aldrig hinner bli vald. Hon utreds för korruption och penningtvätt under valkampanjerna 2006 och 2011 och har redan suttit 13 månader i fängelse för detta. Hon är dotter till den före detta auktoritära presidenten Alberto Fujimori, som avtjänar 25 års fängelsestraff för brott mot mänskliga rättigheter. Detta är hennes tredje försök att bli president. Tidigare har den etablerade högern lyckats rösta bort henne. Hon är nyliberal i ekonomiska frågor, vill sänka skatten, privatisera pensionssystemet och avreglera gruvsektorn. Och konservativ i sociala frågor, förordar dödsstraff för våldtäktsmän, tvångsarbete för fångar och att gängmedlemmar och narkomaner ska tvingas in i armén.

Den 6 juni ska peruanerna välja mellan Castillo och Fujimori. De flesta tror att högern kommer att gå samman för att rösta på Fujimori och att medierna kommer att föra en smutskastningskampanj mot Castillo för att skrämma livet ur städernas medelklass. Samtidigt är den breda och splittrade vänstern mycket skeptisk till grundskoleläraren med sina konservativa åsikter. Hoppet för Castillo står till att landsbygden återigen ger långfingret till politikerna och etablissemanget.