Sri Lankas regering har genomfört en rad konstitutionella ändringar som FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter anser försvårar möjligheten att bringa klarhet och rättvisa kring de människorättsbrott som begicks under inbördeskrigets slut, då gerillarörelsen De tamilska tigrarna krossades och tusentals civila miste livet eller inackorderades i ”koncentrationsläger”.

Av Klas Lundström

SRI LANKA Michele Bachelet, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, anser att världssamfundet har misslyckats med att utreda människorättsbrott begångna under slutskedet av Sri Lankas inbördeskrig våren 2009.

– Trots åtaganden som gjordes 2015 har den nuvarande regeringen, precis som sin föregångare, misslyckats med att bedriva äkta sanningssökande eller ansvarsskyldighet, säger Bachelet i rapporten om Sri Lanka framlagd till FN:s människorättsråd, rapporterar al-Jazeera.

Det utdragna och brutala inbördeskriget mellan den lankesiska staten och gerillarörelsen De tamilska tigrarna krävde upp emot 100 000 dödsoffer, däribland 40 000 civila tamiler som dödades av lankesisk militär under inbördeskrigets blodiga slutstadium. Siffror som den lankesiska staten konsekvent förnekat, liksom anklagelser om människorättsbrott.

Rättssystem undergrävs

En rad rapporter genom åren – däribland författade av Human rights watch – anklagar Sri Lankas militär för att ha bombat sjukhus, avrättat tamilska rebeller trots att de lagt ner sina vapen samt intvingat civila tamiler i vad Human rights watch liknade med regelrätta ”koncentrationsläger”.

Michele Bachelet beklagar att Sri Lankas rättssystem och självständiga samhällsorgan har ”djupt eroderat” till följd av nyligen genomförda konstitutionella ändringar, vilka FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter menar blockerar möjligheten för en genuin utredning om krigs- och människorättsbrott begångna av den lankesiska staten under inbördeskriget – och framför allt under sluttampen våren 2009.

– Det fortsatta misslyckandet med att genomföra omfattande reformer – eller granska personal – låter säkerhets- och militärtjänstemän som varit inblandade i påstådda allvarliga brott och kränkningar fortsätta i tjänst, säger Michele Bachelet, rapporterar al-Jazeera.