Alias Uriel var gerillaledaren som förde Latin­amerikas äldsta krig in i den digitala eran. Han kallades för ELN-gerillans youtuber och hade en särskild talang för att locka städernas unga till sitt djungelläger. Det blev hans död. 

Text: Linnea Fehrm
Foto: Damien Fellous /MIRA-V

COLOMBIA Den 26 maj fick jag ett meddelande av Comandante Uriel. ”Jag känner till en Linnea som är illustratör. Är det du?”

Till skillnad från den typiske ELN-soldaten kom Uriel, eller Andrés Felipe Vanegas Londoño som han egentligen hette, inte från den fattiga landsbygden. Han hade studerat ingenjörskap i mångmiljonstaden Medellín. Han sades gå omkring med dyra mobiltelefoner, kameror och datorer tillsammans med sina vapen och 15 livvakter. 

Uriel brukade tala om sig själv som en del av den lilla klicken intellektuella gerillakrigare, kanske främst för att attrahera urbana, utbildade miliser. Han blev en ledarfigur i 25-års-åldern med översåtar som var dubbelt så gamla. 

Comandante Uriel – Andrés Felipe Vanegas Londoño

Jag hade kontaktat honom i maj 2020, när en av Uriels högsta chefer dödades i en luftattack av colombiansk militär. Nu sökte han alltså kontakt med mig. Uriels tankar om sin dödade chef visade sig vara så pragmatiska som man kan förvänta sig av någon med många liv på sitt samvete. ”Döden är alltid latent för en revolutionär.” Han förtydligade med ett citat av Che Guevara: En una revolución se triunfa o se muere si es verdadera. I en äkta revolution triumferar du – eller dör.

Intervjun som följde i etapper under flera månader via en krypterad app blev Uriels sista innan hans egen död.

Djungelbaserna där Uriel tillbringade sina sista 15 år ligger i Stillahavs-
provinsen Chocó. Dess bostäder består av löst sammansatta träplankor och improviserade vedspisar. Omkring 800 gerillasoldater förflyttar sig längs ett bälte av läger på motorbåtar med ELN:s röd-svarta flagga. Över de jordbruna floderna fraktas också laster med kokain till kusten och till den nästan ogenomträngliga djungelgränsen mot Panamá. Över alltihop hänger ett sus av insekter, tropiska fåglar och krigets hemligheter. 

ELN-gerillans patrullbåt.

Djungelns konung

Den franske fotografen Damien Fellous dokumenterade livet i Uriels front för tre år sedan och drog slutsatsen att djungellivet hade gjort Uriel ”lite galen”. 

– Uriel tillbringade åratal i djungeln med ett osunt maktförhållande till människor som inte bar vapen. Jag tror att han trodde på den påhittade värld han skapade där. Han verkade tycka om att vara djungelns konung, säger han. 

Varje gång han såg Uriel tänkte Damien Fellous på Harvardhistorikern Kurtz i filmen Apocalypse now, ”en supersmart överste bland en massa bönder och bergsfolk”, säger han. 

– När jag satt och konverserade med Uriel förstod jag att han inte var en bandit utan en politiker, en romantiker, som var beredd att göra skrämmande saker för sina ideal. 

Den före detta kongressledamoten Odín Sanchez satt kidnappad av Uriels front från april 2016 till februari 2017. För den colombianska dagstidningen El Tiempo beskrev han Uriel som blodtörstig men artig. ”Jag insjuknade hela tiden. En dag sade han till mig på skoj, ‘herrn får inte dö för vi behöver lösensumman’ och fixade fram en läkare”, berättade Odín Sanchez.

ELN grundades under 1960-talets vänstervåg med avsikten att genomföra Fidel Castros revolution i Colombia. I dag är rebellrörelsen mest känd för kidnappningar, bombdåd och barnsoldater. 

”Det finns en universell
regel som lyder ’makt
tillåter inte tomrum’.
Varje maktvakuum
fylls av något.”

När jag frågar Uriel om deras metoder bortförklar han dem som helgade av det marxistiska ändamålet. Han beskriver kidnappningarna som ett legitimt svar på statens frihetsberövanden av hans egna män. De bombdåd som staten kallar terrorism rättfärdigar han med ”rätten till uppror mot illegitima regeringar”. 

– Det finns inga andra alternativ i Colombia. Sedan många år kan ekonomiska, sociala och politiska förändringar inte ske på ett lagligt sätt. Människor som förtrycks av staten måste ta till den väpnade kampen, säger han. 

Enligt den colombianska regeringen var Uriels politiska diskurser bara en täckmantel för gerillaledarnas narkotikasmuggling. Senast i september arresterades en av ELN:s ledare under en fest med medlemmar ur Cártel de Sinaloa, den mexikanska knarkbaronen El Chapos kartell. 

Vapenvård.

Tusentals på flykt

För närvarande lever tusentals människor på flykt i Chocó till följd av strider mellan ELN och knarkkarteller som Los Urabeños och Clan del Golfo, om kontrollen över territorier som tidigare tillhörde gerillan Farc. 

När Farc avväpnades för fyra år sedan lämnade den efter sig stora hål i kontrollen över Colombias narkotikasmuggling. Efter att den drog sig tillbaka från Chocó och de kanske mest attraktiva smuggelrutterna i landet, växte sig Uriels front starkare. Enligt experter hjälpte Uriels ”karisma med de unga i området” till att expandera mot Panamás landgräns.

Enligt Uriel kommer ELN:s knarkinkomster från ett ”beskattningssystem” som innefattar kokaodlare inom gerillans territorium. Han hävdade att ELN bland annat erbjuder sjukvård och viss utbildning åt civilbefolkningen för pengarna. 

– Det finns en universell regel som lyder ”makt tillåter inte tomrum”. Varje maktvakuum fylls av något. Där staten inte är närvarande tar andra personer kontroll, säger Uriel. 

Av samma anledning stämmer rapporterna från diverse organisationer om att ELN har vuxit ännu snabbare under coronapandemin, enligt Uriel. 

– Coronakrisen har ökat desperationen hos människor, de känner att det inte finns någon annan utväg och söker sig till oss. För de har förlorat sina arbeten, för de är instängda, och de tänker: nej, jag drar härifrån. Staten uppfyller inte sin plikt att ge dem den mest grundläggande servicen.

Under pandemin, när skolor stängt och colombiansk militär dragit sig tillbaka, har medier rapporterat om att väpnade grupper trappat upp rekryteringen av barn. Enligt människorättsorganisationer står ELN för den större delen av rekryteringarna. 

Workshop i tillverkning av landminor.

Barn i gerillan

– Det här med barn i gerillan är nog svårt att förstå för er som kommer från andra länder eller från Colombias städer, suckar Uriel när ämnet kommer på tal.

– Våra krigsregler säger att barn under 16 år inte får gå med i ELN. Det finns undantag. I min front är undantagen många jämfört med andra fronter i landet, säger han och fortsätter:

– Till skillnad från vad folk tror, att barnen förlorar sin framtid när de går med i ELN, att de kidnappats och allt sådant, är jag övertygad om att vi är det bästa alternativet för de flesta av dem. Det handlar om flickor som flyr tvångsäktenskap och barn som annars inte haft mat för dagen. Man måste ta in vår del av Colombia för att förstå. 

”Jag använder metoder
som passar unga från
städer och förorter för
de hittar oss på sociala
medier. Det är mitt
främsta bidrag till
revolutionen.”

Uriels specialitet var att rekrytera unga. Det hade lärt honom något som hans chefer inte förstått: den moderna teknologin är ett effektivt verktyg även i kontinentens äldsta ännu pågående inbördeskrig. Uriel hade Twitter, lade upp videor på Youtube och uppdaterade sin hemsida. Han verkade veta mer om svenska illustratörer på Instagram än jag gör. (Jag hade ingen aning om vem illustratören Linnea, som han först blandat ihop mig med, var.) 

– Jag använder metoder som passar unga från städer och förorter för de hittar oss på sociala medier. Det är mitt främsta bidrag till revolutionen. Under pandemin har jag organiserat vårt revolutionära arbete genom sociala medier, säger Uriel och skickar sedan en sticker av sig själv med maskerat ansikte och tummen upp.

Colombiansk militär kallar honom ”en nyckelperson i framstegen för den urbana terrorismen”. Det, tillsammans med hans synlighet, gjorde honom till ett prioriterat mål i regeringens krig mot ELN-gerillan. 

– I vissa fall har vi utformat arbetsplaner för personer med mer intellektuell bakgrund, från medelklassen, som har visat intresse. De utför det revolutionära arbetet under sina vardagsaktiviteter och i sina hemmiljöer, förklarar Uriel. 

Gerillaträning för att slåss gömd i vattnet.

Black lives matter

I september såg Uriel en unik chans att rekrytera städernas unga. Black lives matter-protester bröt ut i huvudstaden Bogotá. Uriel började mobilisera urban milis från sina mobiltelefoner för att vandalisera Bogotás ”center för tortyr och död”. Det var så han senare kallade de då nedbrända polisstationerna i ett ljudklipp som han spred i samtalsappar.

Under tiden förföljde den colombianska säkerhetstjänsten en ung medlem av Uriels unga stadsmilis. Den unge studenten, som enligt tidningen El Tiempo kom från ett prestigefyllt universitet, hade varit övervakad sedan han återvände från ett besök i Chocós djungel. Tillbaka i Bogotá köpte han overaller och huvor åt de andra ELN-miliserna. 

Underrättelsepersonal började följa sändningar av material mellan djungeln och Uriels Bogotá-miliser; leveranser av antenner, solpaneler, kommunikationsradio och datorer som Uriel använde. Militären erbjöd 500 miljoner colombianska pesos åt studenten för att han skulle berätta i vilket gerillaläger som Uriel befann sig i. Studenten gick med på att samarbeta. 

– Vi hade förstått att han tog emot ungdomar som besökte honom för att skapa celler i städerna, bekräftade polischefen Óscar Atehortúa i en presskonferens efter Uriels död. 

Unga ELN-soldater tittar på när kamraterna övar brottning.

Sköts av en prickskytt

Uriel sköts ihjäl av militär den 25 oktober. Han sköts av en prickskytt som ”infiltrerade djungeln och väntade på Uriel under flera timmar” utanför ett hus av enkla träplankor. Huset var omgivet av manshöga, buskaktiga träd och utanför stod en antenn och solpanel. Militären meddelade att Uriel hade nästan femton livvakter. Två barn hittades i hans läger, sex respektive åtta år. 

Efter ungefär 15 år som ledarfigur i en av ELN-gerillans blodigaste fronter begravdes Uriel under en anspråkslös sten på en kyrkogård långt bort från Chocó-djungeln. Enligt den colombianska polisen kom ingen av hans följare till gravsättningen. 

Ett par dagar efter hans fall sände ELN-gerillans högsta ledning ut en kommuniké, med budskapet att deras krigföring kommer att intensifieras som svar på Uriels död.

ELN-soldater reflekteras i en lerpö