Skattelättnader för rika gagnar få andra grupper enligt en studie som granskat skattesänkningar de senaste 50 åren. Studien visar att den så kallade nedsippringsteorin inte stämmer och att skattelättnader haft liten effekt på jobbskapande eller tillväxt.

Av Bella Frank

EKONOMI Skattelättnader för rika framhålls ofta som ett sätt att gagna tillväxt och investeringar, samt för att vara jobbskapande och i förlängningen ge fördelar för alla. Men enligt en studie av skattelättnader av arbete, kapital och tillgångar i 18 OECD-länder under de senaste 50 åren finns det inget stöd för sådana påståenden.

Studien av David Hope från London school of economics och Julian Limberg från King’s college London ger istället stöd för skattehöjningar av höginkomsttagare som ett sätt att hantera skadorna på ekonomin som orsakats av coronapandemin:

– Beslutsfattare borde inte oroa sig över att höjda skatter för de rika för att betala de finansiella kostnaderna för pandemin kommer att skada deras ekonomier, säger David Hope, rapporterar Bloomberg news.

Nedsippringsteorin eller ”the trickle down theory” föddes i USA men spreds världen över och har motiverat skattelättnader för välbärgade i ett stort antal länder inklusive Sverige. Studien har granskat beskattningar fram till 2015 men Hope och Limberg menar att deras forskning också går att applicera på den avgående presidenten Donald Trumps skattelättnader 2017:

– Vår forskning pekar på att sådan politik inte ger den form av nedsippringseffekter som förespråkare har hävdat, säger Hope.