USA:s högsta domstol underkände i måndags delstaten Louisianas restriktioner i aborträtten. Det var ett stort nederlag för abortmotståndare som med en konservativ majoritet i högsta domstolen förväntade sig att få domslutet med sig. Den konservativt dominerade domstolen har nu levererat tre liberala segrar på två veckor – och upprört Vita huset.

Av Bella Frank

USA Trots en konservativ majoritet i högsta domstolen underkändes Louisianas lag som kräver att läkare som utför abort ska ha inskrivningsrätt på sjukhus. Detta eftersom ett sådant krav skulle innebära för stora restriktioner i aborträtten. Lagen skulle innebära att delstaten endast skulle ha en enda abortklinik och bara någon enstaka läkare som skulle kunna ha utfört abort.

Förespråkare av att kräva att läkare har inskrivningsrätt på sjukhus har argumenterat att det innebär en kvalitetssäkring, men högsta domstolen anser att det inte finns tillräckliga fördelar med ett sådant krav, samtidigt som det skulle innebära en ”orimlig börda” för den som vill utnyttja sin konstitutionella rätt till abort.

Identisk lag

Det är första gången högsta domstolen tar ställning till ett abortfall sedan president Donald Trump tidigare utsett två konservativa domare, och därmed gett de konservativa domarna majoritet i domstolen. Chefsdomaren John G Roberts Jr röstade med de liberala domarna genom att hänvisa till att han respekterar det prejudikat som finns från 2016. Detta gällde en lag i Texas som var i det närmaste identisk den Louisiana-lag som högsta domstolen nu hade att ta ställning till, och den underkändes också.

Då röstade domare John Roberts för att godkänna Texas-lagen och abortmotståndare förväntade sig bland annat därför att han skulle godkänna Louisiana-lagen, men han hänvisade istället till att han respekterar det prejudikat som domslutet kring Texas-lagen etablerade.

– Vi har en konservativt dominerad domstol som under två veckor har levererat tre stora liberala segrar, säger New York Times-journalisten Adam Liptak i podden The Daily.

I mitten av juni slog högsta domstolen fast att federal lag även skyddar hbtq-personer från diskriminering på arbetsplatsen, även då gjorde chefsdomaren John Roberts gemensam sak med de liberala domarna. Då röstade även Neil Gorsuch, som var den första domaren som president Trump utnämnde, med dem, och röstsiffrorna blev 6–3. Domslutet förvånade många och var ett nederlag för Vita huset.

– Dagens beslut är ett av domstolens viktigaste avgöranden någonsin vad gäller homosexuellas och transpersoners medborgerliga rättigheter, sade Steve Vladeck, professor vid University of Texas school of law till CNN då.

”Full av överraskningar”

Tre dagar senare, den 18 juni, kom nästa bakslag för Vita huset. Då fastslog högsta domstolen att Vita husets planer på att lägga ner migrantprogrammet Daca (Deferred action for childhood arrivals) som gjort det möjligt för omkring 800 000 unga att undvika utvisning inte fick genomföras. I alla dessa tre domslut har de fyra liberala domarna varit tvungna att få med sig minst en konservativ domare – och lyckats.

– Så vi har en domstol som är full av överraskningar, säger Adam Liptak, men betonar att domare John Roberts sannolikt har stött domsluten på konservativa bevekelsegrunder – att i måndagens beslut om abortlagen i Louisiana hänvisa till prejudikatet från Texas fyra år tidigare kan beskrivas som ett konservativt beslut. Enligt Liptak går det inte att dra för många växlar på hans val i dessa domslut och på hur han kommer att ställa sig inför ett beslut om en lag som utmanar Roe v Wade, som utgör grunden till den konstitutionella aborträtten i USA.

– Men det finns mer bevis från måndag än i förra veckan att chefsdomaren tar prejudikat på stort allvar.