Nödvändigheten av en hållbar värld har blivit allt mer uppenbar i och med coronakrisen. För att nå dit krävs en klimatpolitik som gör plats för flickor och kvinnor i beslutsprocessen och som tar avstamp i en genusanalys. Det menar Concord Sverige i en ny rapport.

Av Christin Sandberg

KLIMAT ”Coronakrisen visar tydligt att vi behöver ställa om till en hållbar värld. Det kräver en klimatpolitik som ser att patriarkala maktstrukturer är en del av problemet och flickors och kvinnors inflytande och delaktighet en central del av lösningen.”

Det skriver paraplyorganisationen Concord Sverige – som samlar 73 organisationer inom den globala utvecklings- och biståndspolitiken –  i samband med lanseringen av en ny rapport, Feminist policies for climate justice – highlighting key linkages between gender and climate.

De 16 svenska organisationer från Concord som står bakom rapporten har granskat huruvida svenska och internationella lagar och policys kopplar samman jämställdhet och klimat.

De konstaterar att många svenska och internationella lagar och ramverk saknar tydlig koppling mellan genus och klimat, vilket de menar är en förutsättning för att nå framgångar i klimatarbetet.

Genusanalys

Concord menar att för att anpassningar och handlingsplaner ska vara effektiva måste de grundas i en genusanalys. De är därför besvikna på att jämställdhetsministern inte ingår i den svenska regeringens nya klimatkollegium.

I rapporten går man igenom hur klimatförändringarnas konsekvenser drabbar kvinnor och män olika. Det kan handla om brist på rent vatten och de konflikter och säkerhetshot som uppstår när efterfrågan ökar på redan begränsade resurser.

– Klimatförändringar och patriarkala maktstrukturer är nära sammanlänkade. Kvinnor och flickor riskerar att ytterligare utsättas för stora risker när klimatförändringar orsakar minskade resurser, stora flyktingströmmar och konflikter. Med ett feministiskt perspektiv kan vi förstå dessa maktförhållanden och skapa en hållbar framtid, säger Elin Liss, tillförordnad generalsekreterare för IKFF i ett pressmeddelande i samband med rapportlanseringen.

Större utsatthet

Rapporten tar också upp kvinnor som miljöförsvarare, exempelvis lokala ledare och småbrukare som försvarar rätten till land. Ett annat exempel är unga kvinnors som tagit ledarrollen i skolstrejkerna för klimatet. I sina protester utmanar dessa kvinnor strukturella orättvisor och rådande könsmaktsordning och utsätts därför för trakasserier, hot och våld. Flera kvinnor som stått upp för miljö och mänskliga rättigheter har mördats.

– Människor som skyddar miljö- och markrättigheter runt om i världen blir allt mer utsatta. Vi ser att kvinnliga miljöförsvarare möts av specifika former av våld och diskriminering och exempelvis löper större risk att utsättas för sexuellt våld. Vi måste stå upp för kvinnliga miljöförsvarares viktiga kamp och stärka deras skydd i både svenska och internationella ramverk, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare.

Kan inspirera

I rapporten lyfts exempel på hur en feministisk klimatpolitik kan bidra till att minimera de globala utsläppen. De rekommendationer som ges bygger på att de krafter som hindrar förändring konfronteras och utmanas på alla nivåer så att kvinnor och flickors resurser kan tas tillvara i lösningarna på klimatkrisen och för att uppnå jämställdhet.

Rapporten föreslår även alternativ till strikta ekonomiska modeller för att mäta utveckling. De skulle vilja se ”människans och planetens välmående i centrum för alla politiska mål”. Det skulle innebära att BNP som mått på utveckling och välfärd skulle bli irrelevant.

– Feministiska rörelser och kvinnliga miljöförsvarare lever redan alternativen och kan inspirera klimatpolitiska ramverk och Sveriges utrikespolitiska prioriteringar. Kvinnliga lantbrukare i syd, som får ta den värsta smällen när naturkatastrofer slår till, använder redan lokalanpassade och klimatsmarta agroekologiska metoder vi måste lära av och stötta, säger Louise Lindfors, generalsekreterare för Afrikagrupperna.