Det råder osäkerhet i Italien kring hur skörd av grönsaker och frukter ska genomföras under coronapandemin. De migrantarbetare som vanligtvis arbetar i jordbruket har nu ingen möjlighet att förflytta sig mellan olika områden i takt med säsongerna för de olika grödorna.

Av Christin Sandberg

ITALIEN Säsongen för citrusfrukterna på Sicilien börjar gå mot sitt slut. I nordöst pågår sparrissäsongen under tre månader fram till maj, följda av persikor i Piemonte i nordväst och aprikoser längre söderut. I Apulien i sydöst följer därefter tomatsäsongen, i september vindruvorna i centrala Italien och mot hösten mognar oliverna på alla håll i landet.

Med frukterna rör sig säsongsarbetarna. De flesta av dem kommer från Östeuropa för att arbeta intensivt under årets varmaste månader. Andra är flyktingar från olika afrikanska länder som sedan blir kvar i tillfälliga bostäder och getton när jobben är över.

Men i år råder stor osäkerhet kring hur det ska gå och vem som ska skörda frukterna på grund av coronapandemin. De migrantarbetare som arbetat klart citrussäsongen skulle nu behöva förflytta sig till andra delar av landet, men det får de inte.

Snabb lösning krävs

Utan fast kontrakt och utan fast adress är rörelsefriheten mycket begränsad. Men utan att arbeta kan de inte köpa mat. De flesta är killar mellan 20 och 40 år med ursprung i något afrikanskt land.

– Här krävs en snabb och akut lösning, såsom ett särskilt tillstånd och upprättandet av säkra korridorer för säsongsarbetarna så de kan förflytta sig mellan de olika regionerna, säger Roberta Carlini ekonomijournalist och forskare till Tidningen Global.

– Annars riskerar vi att förlora all inhemsk produktion av frukt och grönsaker, som är fundamental främst för den inhemska konsumtionen, säger hon.

Under tiden lever många migrantarbetare under usla villkor.

I San Ferdinando i Kalabrien bor över 400 i ett tältläger med tillgång till 7 toaletter, det är de som klarade sig när den tidigare inrikesministern Matteo Salvini försökte riva ner de tillfälligt upprättade bostäderna för migrantarbetarna. De har bett om hjälp med att handla mat och få mathjälp från kommunen, eftersom de går hungriga.

Pressad situation

Stadens borgmästaren Andrea Tripodi säger att ”det handlar inte om migranter som dykt upp från ingenstans, de har alltid behövts hos oss i jordbruket”. Tältlägret måste finnas kvar så länge krisen pågår, men han menar också att det inte är ett hållbart boende på sikt.

Runtomkring staden Foggia i Apulien finns flera så kallade getton, i vilka det bor cirka 2 500 migranter. Det största ligger i Borgo Mezzanone, där det just nu finns 1 100 migranter.

Humanitära hjälporganisationer och borgmästare varnar nu för den pressade situationen i lägren både vad gäller säkerhet, begränsad rörelsefrihet och fattigdomen som fördjupas.

En av få utomstående aktörer som besöker gettot i Borgo Mezzanone är den humanitära hjälporganisationen Intersos, som erbjuder ambulerande läkarvård sex dagar i veckan.

– I första hand finns vi på plats för att informera och stötta de som bor i gettot, och inte har tillgång till annan sjukvård, säger Alessandro Verona läkare och ansvarig för migranternas situation.

Bostäder behövs

Men det är inte en lätt situation, menar Verona, eftersom det saknas tillgång till vatten, sanitet och hygien.

– Vi arbetar också nära de ansvariga samhällsinstitutionerna för att förbättra situationen just kring vattentillgången och toaletter samt matdistribution nu när migranterna inte får röra sig utanför området, säger Verona.

Han hoppas att ansvariga myndigheter drar lärdom av coronapandemin för att stärka den offentliga sjukvården, så att alla människor omfattas i framtiden.

Och att man på allvar hittar mer långsiktiga bostadslösningar för de migrantarbetare som bär upp arbetet i det italienska jordbruket.

En del av de som finns i lägret har kunnat fortsätta arbeta på fälten runtomkring, där det nu är tid för att skörda sparris.

Men många grönsaker och frukter riskerar att inte kunna skördas i tid.