Hundratusentals har redan flytt och miljoner kan vara på väg.
EU-länderna tar nu ett historiskt beslut för att hantera flyktingvågen efter Rysslands krig i Ukraina.
AV TT
UKRAINA | EU:s så kallade massflyktsdirektiv infördes 2001 för att ha regler att ta till om en stor flyktingvåg utlöstes någonstans i Europa. Då var det minnet av 1990-talets krig i det forna Jugoslavien som spökade.
Nu handlar det i stället om Ukraina, när EU för första gången verkar redo att använda direktivet.
Ylva Johansson lade fram sitt förslag i går och ska i dag diskutera frågan med migrationsminister Anders Ygeman (S) och hans kollegor från övriga EU-länder.
– Vi måste förbereda oss för miljoner av flyktingar på väg till EU. Jag väntar mig att det kommer att finnas en stark solidaritet från alla medlemsländerna, både gentemot flyktingarna men också mot de medlemsländer som är hårdast drabbade just nu, säger Johansson på väg in till mötet i Bryssel.
”Stå upp för Ukraina”
Massflyktsdirektivet innebär bland annat att flyktingarna från Ukraina kommer att ges uppehålls- och arbetstillstånd i EU i minst ett år, som kan förlängas i ytterligare två.
Något formellt beslut väntas inte under dagen – däremot en ”politisk överenskommelse” om att jobba fram de slutliga detaljerna.
Migrationsminister Anders Ygeman (S) räknar med ett ja.
– Ja, vi kommer att göra det. Det är en historisk solidaritetshandling med Ukraina i den här tiden av rysk aggression. Det är kanske det som är det viktigaste budskapet: att Europa står upp för Ukraina och är beredd att hjälpa dem som flyr de ryska krigshandlingarna, säger Ygeman på väg in till mötet.
Migrationspakt?
Än så länge väntar ingen diskussion om de flyende behöver fördelas på något sätt mellan EU-länderna.
Frågan om ”omfördelning” har annars varit en av de största stötestenarna i försöken att få en gemensam ”asyl- och migrationspakt” på plats i EU. Framför allt har länder som Polen och Ungern varit starkt skeptiska till att behöva ta emot asylsökande som anlänt till andra medlemsländer, exempelvis när flyktingströmmen från Syrien till främst Grekland och Italien var som störst under 2015.
Kriget i Ukraina har dock ändrat läget.
– Man kan notera att länderna i sin retorik åtminstone är betydligt generösare nu. Sedan tror jag att Europa och EU hade stått mycket starkare om vi hade haft migrationspakten på plats och möjlighet till en juridiskt bindande omfördelning, säger Anders Ygeman i Bryssel.
