Oppositionen valde efter fyra års bojkott att ställa upp i val i Venezuela – den här gången för att välja regionala politiska företrädare. Men utgången – och uppslutningen – blev en besvikelse och oppositionen framstår, än en gång, som splittrad.

För president Nicolas Maduro har valutgången och socialistregeringen och dess allierades maktförsäkringar i de flesta av Venezuelas delstater gett blodad tand inför planerade fredssamtal med oppositionen – något som står och faller med en affärsmans framtidsutsikter, för närvarande anhållen i USA.

Av Klas Lundström

VENEZUELA | När val och Venezuela nämns i en och samma mening tränger sig en rad ryggmärgsreflexer på. Framför allt från analytiker med olika ideologiska hemvister som vill använda valutgångar – oavsett utseende – för att stärka färgen på sina egna narrativ.

Så är även fallet efter den senaste valvändan i det politiskt och ekonomiskt trängda landet i Sydamerikas karibiska nordliga hörn.

Efter att ha bojkottat senaste valvändan återvände oppositionen som en aktiv part – såväl i fråga om deltagare som väljare – och redan inför vallokalernas öppnande stärkta av de facto att valobservatörer från EU skulle finnas på plats.

Klar valvinnare – på svag grund

Utgången – som alltjämt väntar på att analyseras närmare av såväl kritiker som anhängare till den sittande socialistregeringen – byggde på ett lågt valdeltagande, enligt valmyndighetens siffror 42,2 procent av Venezuelas 21 miljoner registrerade väljare.

En i sig mager siffra med tanke på att oppositionens medverkande födde hoppet om en bredare uppslutning – och i deras ögon annorlunda utgång.

Den sittande regeringen, ledd av president Nicolas Maduro, och dess allierade segrade i de allra flesta av landets delstater, vilket enligt bedömare var väntat – men desto mindre väntat var oppositionens tillbakagång och fåtaliga delstatssegrar – endast 3 av 23.

Försvagad politisk ammunition

Oppositionens skarpaste ammunition under de senaste åren har varit politiska bojkotter, internationella sanktioner (framför allt från USA som kritiserar valutförandet) och ett utbrett erkännande av Juan Guaidó som regelrätt president – en arsenal som nu ser sig försvagad i och med sin medverkan i ett val där deras framgångar inte motsvarade förväntningarna samtidigt som EU-observatörer inte yppat någon större kritik om valutförandet.

– Allt har gått lugnt till, kommenterade Isabel Santos, huvudansvarig för EU:s valobservatörsmission, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Den amerikanska regeringen – även under demokraten Joe Bidens överseende den i särklass viktigaste allierade som den venezuelanska oppositionen och Guaidó har – pekar emellertid på ”odemokratiska förutsättningar” (fängslade politiska aktörer, en regeringsvänlig press och ett klimat av rädsla) som en krattad manege som ledde spikrakt mot en seger för socialistregeringen.

Lågt valdeltagande – en trend

Venezuelas låga valdeltagande är ett givet och växande dilemma för president Maduro i sin strävan efter legitimering av sin egen och sin regerings fortsatta mandat. Med det sagt bör också tilläggas att den venezuelanska ledaren ingalunda är ensam med det problemet.

I flera latinamerikanska länder har svikande väljaruppslutningar blivit en trend – och något som på sikt kan leda till förtroendekriser och försvagade maktställningar.

I Chiles nyligen hållna, emellertid första, presidentvalsomgång deltog 47,3 procent av landets röstberättigade – i Paraguay förblir siffran densamma, på nedåtgående men visserligen alltjämt över 60 procent, i Colombia drygt 53 procent.

I centralamerikanska El Salvador röstade visserligen 51,9 procent i 2019 års presidentval, men endast 45 procent i 2021 års parlamentsdito.

”Tid för eftertanke”

För oppositionen i Venezuela står det hursomhelst klart att den enighet som genom åren varit så svår att uppbåda i sin kamp mot den styrande regeringen – länge framburen av höga oljepriser och ett fungerande samarbete med vänligt sinnade grannstater – förblir en stötesten att hantera framöver.

– I dag är läge för eftertanke inom vårt eget ledarskap och inte läge för bråk eller egoism bland politiska ledare, sa Juan Guaidó i en kommentar, rapporterar al-Jazeera.

President Maduro har därtill låtit hälsa såväl USA som den venezuelanska oppositionen att det inte är aktuellt med några fortsatta försoningssamtal så länge affärsmannen Alex Saab ”hålls kidnappad” i USA, utlämnad på misstankar om penningtvätt å regeringens vägnar.