DAGBOK | KABUL
Tyst generalstrejk i Afghanistan
DAGBOK | KABUL
- PUBLICERAD 2021-10-04
Tyst generalstrejk i Afghanistan
Talibanerna klarar inte att hålla myndigheter och arbetsplatser igång utan de tidigare anställdas expertis. Talibanerna har vid upprepade tillfällen uppmanat folk att gå tillbaka till sina jobb men många fortsätter att hålla sig hemma i en utbredd men outtalad form av generalstrejk. Yasmeen Afghan rapporterar i del 16 av sin dagbok.
Av Yasmeen Afghan
DAGBOK | KABUL Den 15 augusti 2021 intog talibanerna Kabul. Bara en dag tidigare hade hela den stora staden fungerat normalt trots rädslan över att talibanerna inte var långt därifrån. Studenter och elever gick till sina skolor och universitet medan statligt anställda gick till sina kontor. Passmyndigheten, trafikpoliser, banker och FN-kontor fungerade mitt i oron över ett maktövertagande av talibanerna.
Söndagen den 15 augusti sände kanaler världen över nyheter om att ”Talibanerna har nått Kabul”, ”Talibaner i presidentpalatset” och ”Talibanerna i polishuset”. Under de kommande dagarna höll sig boende i Kabul hemma på grund av rädslan och osäkerheten. Men några modiga kvinnor och män tog till gatorna för att protestera och för att kräva sina rättigheter.
Trots upprepade uppmaningar från talibanerna att tidigare statsanställda ska återvända till sina jobb har förvånansvärt nog majoriteten stannat hemma. Det verkar som om Kabul och resten av Afghanistan är i generalstrejk sedan talibanernas ockupation inleddes. Omvärlden har ännu inte upptäckt att hela landet faktiskt strejkar. Åtminstone så ser vi arbetsnedläggelse i stor skala.
Myndigheterna är mestadels ockuperade av talibanerna som inte vet hur de ska styras och som behöver hjälp av de tidigare anställda till och med för att hantera en dator. Men de tidigare anställda på myndigheterna har i stort stannat hemma trots upprepade uppmaningar från den talibanska regimen.
– Även fast talibanerna har kallat på oss att komma tillbaka till jobbet flera gånger och även fast vi vet att folk behöver oss är det många kvinnliga läkare som inte gått tillbaka till sina jobb, och det handlar egentligen om att säga nej till talibanernas maktövertagande, säger Wajiha (inte hennes riktiga namn) som arbetar som läkare och har jobbat på sjukhus i Kabul, och hon lägger till:
– Vem vill arbeta för en brutal regim vars enda syfte är att förnedra och terrorisera afghaner? Vissa, som jag, vill forfarande arbeta men jag vet inte hur länge. Jag stöttar också de andra som inte arbetar under den här regimen.
Vissa anställda har gått tillbaka till sina jobb, som en del lärare, läkare, och statsanställda, men ett stort antal har fortsatt att stanna hemma. Under mer än en månad har denna icke utlysta strejk paralyserat landet. Det visar hur alienerad den talibanska regimen är.
– Jag är lärare på en av privatskolorna i Kabul. När talibanerna meddelade att grundskoleeleverna kunde återvända till skolan så var det förvånande nog så att en majoritet av lärarna inte kom, och en majoritet av eleverna stannar också hemma fortfarande. Varje klass har omkring fyra eller sex elever medan vi vanligtvis har 25–27 elever, säger en lärare från Makroryanområdet i Kabul till mig under villkor att hon får vara anonym.
Hennes man som också talar anonymt lägger till:
– Jag arbetar för ett av departementen. De anställda har ombetts komma tillbaka men majoriteten stannar liksom jag hemma. Vem vill dagligen bli förödmjukad eller styras av en icke läs- och skrivkunnig mulla?
Han lägger till:
– Det är inte lätt, eftersom vi har ekonomiska problem också men vi måste också säga ett tyst nej till de här barbarerna. De kan inte hålla igång någonting utan oss och vi kan inte heller arbeta under deras order så vi håller oss därifrån.
Samtidigt har Kabuls universitets fakultet ställt ett ultimatum till talibanerna att ändra inställning till högre utbildning och byta ut sina mullor till utbildade lärare liksom att tillåta kvinnliga studenter att återvända. Talibanerna vägrade att ge med sig. Så därför har 70 universitetslärare sagt upp sig och en majoritet av de manliga studenterna stannar också hemma.
Texten har tidigare publicerats på urdu i den dagliga vänstertidningen Jeddojehad i Pakistan och finns också på engelska på Today’s Point Online. Yasmeen Afghan är av säkerhetsskäl ett fingerat namn.
Översättning: Bella Frank













