Det franska transnationella cementföretaget Lafarge som betalade stora summor pengar till väpnade grupper i Syrien, bland annat till IS, kan komma att ställas inför rätta för brott mot mänskligheten. Detta då Frankrikes högsta domstol i tisdags rev upp en dom i en tidigare instans som ogillade åtalspunkten mot företaget.

Av Bella Frank

FRANKRIKE | Tisdagens beslut av Cour de Cassation (kassationsdomstolen) välkomnas av människorättsorganisationen Sherpa som tillsammans med European Center for Constitutional and Human Rights (ECCHR) och elva tidigare anställda stämde företaget för fem år sedan. På sin hemsida skriver Sherpa att beslutet är ”avgörande” för ansvarsutkrävandet av företag.

– Med det här historiska beslutet blir det svårt för företag att undkomma ansvar och att lägga skulden för sina missgärningar eller beslut som orsakar människorättsbrott på sina utländska dotterbolag, säger Franceline Lepany, ordförande för organisationen Sherpa som fokuserar på ekonomiskt relaterade människorättsbrott.

– Lafarge gjorde inte bara affärer utan riskerade hänsynslöst mitt och mina kollegors liv – enbart för ekonomisk vint, säger Mohammad (vars efternamn inte uppges), en tidigare anställd på Lafarge i Syrien på ECCHR:s hemsida.

Domstolen upphävde därmed en dom i en lägre instans, Paris appellationsdomstol, som 2019 ansåg att företaget inte kunde åtalas för brott mot mänskligheten då företagets syfte inte hade varit att bistå IS i deras verksamhet.

Kassationsdomstolens domare var av motsatt åsikt och betonade i förra veckans beslut att ”man kan vara delaktig i brott mot mänskligheten även om ens syfte inte är att kopplas samman med brotten som begicks.”, samt att ”medvetet betala flera miljoner dollar till en organisation vars enda syfte är helt och hållet brottsligt är tillräckligt för att utgöra delaktighet, även om parten i fråga agerade för att fullfölja kommersiell aktivitet”, rapporterar AFP.

Domstolens beslut innebär att utredningen på nytt kommer att undersöka anklagelserna om brott mot mänskligheten, men det betyder inte att man per automatik i slutändan kommer att åtala företaget på just den punkten. Men domarna var tydliga med att många liknande brott skulle förbli straffria om domstolar antar en för mjuk hållning i dessa frågor.

Lafarge anklagas för att ha betalat omkring 13 miljoner euro till väpnade grupper i Syrien, bland annat till IS, för att kunna fortsätta produktionen på sitt dotterbolag Lafarge Cement Syria i Jalabiya i nordöstra Syrien under åren 2013–2014.

Det var 2016 som Sherpa, EHCR och elva tidigare anställda anklagade Lafarge och dess dotterbolag för att ha finansierat en terrorgrupp, för delaktighet i krigsbrott, och för exploatering av anställda i Syrien bland annat. Stämningsansökan riktades också mot Lafarges vd vid tidpunkten, Bruno Lafont, liksom mot vd:arna för dotterbolaget Bruno Pescheux och Frédéric Jolibois.

Under 2013 avancerade IS, då under namnet Isil och senare Isis, och kontrollerade allt mer område i närheten av fabriken. Företaget har nekat till brott men har medgett att dess dotterbolag i Syrien betalade pengar för att förhandla med väpnade grupper i syfte att kunna fortsätta sin produktion där, trots att andra företag drog tillbaka verksamhet då området blev en krigszon.

ECCHR har tidigare betecknat fallet som en ”milstolpe i kampen mot företagens straffrihet” eftersom det sätter ljus på hur transnationella företag genom att ha verksamhet i konfliktområden kan bidra till själva konflikten och till människorättsbrott.

Konflikten i Syrien är ett exempel på hur ”en omfattande krigsekonomi har utvecklats i vilken nästan alla parter i konflikten är involverade”, skriver ECCHR på sin hemsida. Lafarge har enligt ECCHR och Sherpa också bidragit till krigsekonomin genom att köpa råmaterial och olja från väpnade grupper.