Allt fler amerikanska forskare vill se ett slut på indelning av människor efter hudfärg. Den traditionen härrör ur rasistiska föreställningar och felaktiga utgångspunkter, menar bland annat Alice Popejoy, forskare i hälsogenetik vid Stanford University.

Av Klas Lundström

VETENSKAP | I USA använder sju av landets tio största genetiklaboratorier, vilka delar med sig av sina resultat och underlag med varandra, alltjämt termen ”caucasian”, kaukasisk, som samlingsbegrepp för människor med ljus hud.

Uttrycket härrör från en antropologisk 1700-talstradition och begreppet myntades av antropologen Johann Friedrich Blumenbach under dåtida efterforskningar efter människans vagga i Kaukasien.

Termen ”kaukasisk” saknar i sammanhanget någon som helst vetenskaplig grund och bör upphöra att användas helt och hållet, menar Alice Popejoy, forskare i hälsogenetik vid Stanford University i Kalifornien, i en debattartikel i Nature.

”Att angripa genetisk bakgrund baserad på populationsreferenser är otillräckligt, dels för att så pass mycket globala mångfaldsdata saknas”, skriver hon.

Alice Popejoy är inte ensam i strävan mot en nedmontering av människor utefter hudfärger. Tidigare forskning kring bland annat ursprungsamerikaners DNA-genetik har visat sig att den forskning och de algoritmer som amerikanska universitet och sjukvårdsinstanser utgår ifrån ger en felaktig lägesrapport om enskilda individers behov och bakgrunder.

”’Rasgrupper’ är definierade av samhällen, inte av gener”, menar Alice Popejoy.