Jaime Gomez, Utrikespolitisk talesperson för Feministiskt initiativ
Maria Persson, ledamot i utrikesutskottet för Feministiskt initiativ
Mats Ekenger, ledamot i utrikesutskottet för Feministiskt initiativ
Saga Tullgren, ledamot i utrikesutskottet för Feministiskt initiativ

Krig och väpnade konflikter har plågat världen i olika delar i århundraden. Vapenexport är en stor del av förklaringen om varför militär upprustning sker och väpnade konflikter förvärras.

Den hjälper att legitimera tyranni och odemokratiska regimer.  Vi tänker nu särskilt på Syrien som är ett tragiskt exempel på ett land som slitits sönder under tio års krig med ofattbart lidande och enorma flyktingströmmar. Men också på Jemen som efter sex års krig lider av en av världens värsta humanitära kriser.

Regionala stormaktsambitioner spelar en avgörande roll i Mellanöstern och världens oljeförsörjning tryggas genom krig per ombud. Det är vår tids nykoloniala verklighet. Upprustning och att föra krig på tryggt avstånd från eget territorium har blivit en norm.

Saudiarabien och Iran offrar Jemen i maktspelet mellan sunni- och shiamuslimer. I Syrien har Ryssland trätt in efter USA medan EU tittar på. Det kallas geopolitik och Sverige deltar också genom vapenexport. 

Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri) var Sverige den 15:e största vapenexportören åren 2015–2020. Enligt beräkningar från Svenska Freds år 2020 exporterade Sverige krigsmateriel till ett värde av 16,3 miljarder. 

Hur kan Sverige acceptera dessa blodspengar? Skärpningar i krigsmateriellagen hjälper uppenbarligen inte eftersom följdleveranser kan ske även till länder som befinner sig i militära konflikter eller som kränker mänskliga rättigheter.

Vapenexport till länder som betraktas som icke-demokratier år 2020 ”gick över en tredjedel, 35 procent, av den svenska krigsmaterielexporten till icke-demokratier, det vill säga länder med stora demokratiska brister på ett eller flera områden.” enligt Svenska Freds. 

Tillämpningen av krigsmateriellagen  haltar eftersom Inspektionen för strategiska produkter utgår ifrån att det ska finnas en uppenbar risk för att vapenexporten ”allvarligt kränker krigets lagar” för att stoppas. 

I Sipris årsrapport 2020 över världens vapenexport framgår att flödet av vapen till Mellanöstern växte med 25 procent, främst på grund av Saudiarabiens, Egyptens och Qatars ökade import.

Länder som deltagit i den saudiledda koalitionen har köpt svensk krigsmateriel till ett värde av 5,6 miljarder kronor under perioden 2015–2020 enligt Svenska Freds beräkningar. . 

Feministiskt initiativ anser att det är oacceptabelt att Sverige inte har stoppat vapenförsäljningen till Saudiarabien och deras partners i den militära koalitionen.

Andra vapenexporterande länder har redan gjort det. Det är hög tid att regeringen tar sitt ansvar i konflikten och stoppar all vapenexport till dessa länder med omedelbar verkan. Så länge det inte är gjort, har Sverige ett ansvar för konsekvenserna av de allvarliga militära attackerna på det civila samhället i detta krig.

Under Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd åren 2017–2018 stod folkrätt, mänskliga rättigheter, jämställdhet och humanitära frågor på dagordningen och genom svensk medling i kriget i Jemen kunde regeringsstyrkor och rebellerna enas om en partiell vapenvila. 

Vad gör Sverige idag?