Läget för kvinnors rättigheter i Saudiarabien är en blandning av reformer och repression. Vissa framsteg som lättnader i förmyndarlagen har skett men landet placerar sig fortfarande på plats 146 av 153 i World Economic Forums index över ojämställdheten i världen. Det berättade människorättsförsvarare i ett seminarium inför internationella kvinnodagen i förra veckan.

Av Bella Frank

SAUDIARABIEN – Aviserade reformer har genomförts hand i hand med brutal repression, säger den saudiska forskaren Hala al-Dosari under ett webbsänt seminarium i förra veckan om kvinnors rättigheter i Saudiarabien inför internationella kvinnodagen i vilket flera saudiska aktivister och människorättsförsvarare bland annat deltog.

Temat var kvinnors rätt mellan reformer och repression i ett auktoritärt kungarike som de senaste åren har präglats av båda inslagen. Flera viktiga reformer har införts sedan kronprins Mohammed bin Salman blev landets de facto-ledare sedan 2017, men dessa har ackompanjerats av hård repression mot det saudiska civilsamhället – just de människor och organisationer som arbetat för reformerna och som också är avgörande i att kontrollera dess genomförande har blivit måltavlor. Gripandet av en lång rad kvinnorättsaktivister 2018 och mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi kort därefter är de två mest uppmärksammade fallen av saudisk repression på senare år.

Reformer med förhinder

I juni 2018 fick kvinnor till slut rätt att köra bil i Saudiarabien, efter en kamp som pågått sedan i början av 1990-talet. Ett drygt år senare fick kvinnor över 21 år rätt att ansöka om pass utan att först be om tillstånd från ”manliga förmyndare”, liksom möjlighet att resa utomlands utan en manlig förmyndare.

Kvinnor kan nu själva registrera sina barn något som tidigare endast barnens fäder eller andra manliga släktingar tilläts göra, definitionen av en arbetare inkluderar nu även kvinnor, och det finns en lagstiftning mot diskriminering av kvinnor inom arbetslivet. Fortfarande måste kvinnor be om tillstånd av sin förmyndare för att kunna gifta sig, lämna ett fängelse eller för att få viss vård. Och det finns luckor i förändringarna.

– Även om kvinnor har rätt att ta körkort eller att resa kan de fortfarande hindras av en manlig förmyndare om han rapporterar henne som ”olydig”, säger Hala al-Dosari.

Ett annat problem är implementeringen av lagarna liksom otydliga skrivelser i lagtexterna. Våld i nära relationer blev straffbart 2015 men saknar tydliga definitioner av vad som utgör våld mot kvinnor, det saknas även tydliga definitioner av tvångsäktenskap eller våldtäkt inom äktenskapet liksom över kvinnlig könsstympning, vilket enligt Hala al-Dosari handlar om att staten inte vill erkänna att detta ens förekommer.

”Politisk egennytta”

al-Dosari betonar också hur utsatta kvinnor som traffickeras från grannlandet Jemen till Saudiarabien är, och hur de ofta hålls fängslade i deportationscenter under långa perioder, särskilt farligt under en pandemi, och för gravida kvinnor:

– Det saknas basal sjukvård, och de får bara lämna deportationscentren när de ska föda och ofta tvingas de göra det medan de fortfarande är fastfjättrade, säger al-Dosari och uppmanar det internationella samfundet att begära tillträde till centren för att kunna rapportera om villkoren där.

– Så även om reformera i Saudiarabien är viktiga så är de problematiska på så sätt att de framför allt görs för politisk egennytta och för att attrahera utländska investeringar, säger hon och betonar att det framför allt är människor ur landets elit som kan dra nytta av dem.

Hala al-Dosari menar att när omvärlden formulerar sin utrikespolitik visavi Saudiarabien är det viktigt att svara på frågan vilket Saudiarabien det är man vill påverka.

– Är det ett Saudiarabien där det finns en tydlig mot demokrati, där det finns respekt för ett minimum av mänskliga rättigheter, där det finns en rättsstatsprincip och självständiga institutioner? Eller är det ett Saudiarabien där en autokratisk ledare, som legitimeras av att omfamnas av utländska företag och utländska politiska institutioner som i och med det stärks i sina destruktiva ingripanden i regionen och utomlands?

”Vit-tvättande PR-kampanjer”

I det webbsända seminariet deltog också Lina AlHathloul vars syster Loujain AlHathloul nyligen släpptes från saudiskt fängelse efter att ha suttit gripen i 1001 dagar. Hon förklarade att det var först efter Jamals Khashoggis död på det saudiska konsulatet i Turkiet som hon berättade att hon utsatts för tortyr i fängelset – och detta på grund av att hennes föräldrar frågade henne rakt ut om hon utsatts för tortyr.

Alaa Al-Siddiq, chef för den saudiska människorättsorganisationen al-Qst berättade om läget generellt i Gulfländerna:

– Det finns skillnader och likheter. Alla länder har brist på jämställdhet, vissa är något bättre men har inget att skryta om, säger hon och pekar på att av länderna som ingår i Gulfländernas samarbetsråd (GCC) placerar sig hennes hemland Förenade arabemiraten högst men fortfarande bara på plats 120 av 153.

Den allmänna bristen på mänskliga rättigheter i länder drabbar också kvinnor direkt. Två exempel är prinsessorna Latifa och Haya: prinsessan Latifa fördes med våld tillbaka till Förenade arabemiraten 2018 efter att hon försökte fly, och hon sedan dess hålls isolerad och i fångenskap, medan prinsessan Haya lyckades ta sig till London via Tyskland där hon begärde skilsmässa från Dubais ledare shejk Mohammed bin Rashid al-Maktoum.

– Förenade arabemiraten har haft kampanjer globalt om att de stärker kvinnors ställning medan de samtidigt förtrycks lokalt, det är ett ”vit-tvättande” genom PR-kampanjer, säger Alaa Al-Siddiq.

Offentliga påtryckningar hjälper

Julia Legner, också hon från al-Qst förklarade att Saudiarabien länge undslapp kritik mot deras brott mot mänskliga rättigheter på grund av landets starka finansiella makt, men att mordet på Khashoggi förändrade allt. Hon menar att politisk press på Saudiarabien har gett resultat och hänvisar bland annat till hur den första dödsdomen mot en kvinna i landet omvandlades efter att bland annat tyska parlamentariker kritiserat straffet. Istället dömdes hon ”bara” till åtta års fängelse för att ha demonstrerat. Ett annat exempel är att även fast Loujain AlHathloul dömdes till nästa sex års fängelse i höstas (varav häften blev villkorligt) hade det kunnat bli flera gånger längre men att regeringsskiftet i USA:s lär ha påverkat straffets längd.

– Från tidigare erfarenheter har vi lärt oss att politisk påverkan verkligen hjälper, framför allt offentliga påtryckningar, säger Julia Legner och berättar också att ledamöter från flera europeiska parlament under internationella kvinnodagen går ut med ett gemensamt uttalande till stöd för kvinnliga människorättsförsvarare i Saudiarabien liksom för deras kamp för jämställdhet och uppmanar saudiska myndigheter att släppa de kvinnorättsaktivister som fortfarande sitter gripna.

På söndagen hade 158 ledamöter från Tyskland, Storbritannien, Irland och EU-parlamentet skrivit under uttalandet som också uppmanar Saudiarabien att sätta stopp för alla former av diskriminering av kvinnor liksom fullkomligt nedmontera systemet med manliga förmyndare för kvinnor.