FN:s avtal för ett kärnvapenförbud trädde i kraft på fredagen. Detta efter att Honduras i höstas blev det 50:e landet som ratificerade avtalet.
Av Thalif Deen/IPS
VÄRLDEN Det krävdes att minst 50 länder ratificerade avtalet för att det inom 90 dagar skulle träda i kraft. Och på fredagen började alltså FN:s avtal för ett kärnvapenförbud (TPNW) att gälla.
Många fredsaktivister beskriver avtalet som historiskt och menar att det kan bli ett viktigt verktyg i kampen för en kärnvapenfri värld.
Samtidigt ingår inte någon av världens nio kärnvapenmakter i överenskommelsen, och hittills har alla dessa länder antingen varit motståndare till liknande avtal, eller öppet brutit mot dem.
Avskräckande effekt
De internationella avtal mot kärnvapen som slutits genom åren har utan tvekan haft en avskräckande effekt. De har dock inte förhindrat att fyra nya kärnvapenmakter tillkommit sedan 1970-talet – Indien, Pakistan, Nordkorea och Israel (som dock officiellt aldrig medgett detta). Samtidigt har världens stora kärnvapenmakter – USA, Storbritannien, Kina, Frankrike och Ryssland, som alla har vetorätt i FN:s säkerhetsråd, fortsatt att satsa enorma belopp på att modernisera sina vapenarsenaler.
Enligt en artikel i The Economist från 2015 satsade enbart USA under en tioårsperiod över 348 miljarder dollar på att uppgradera sina kärnvapen, medan de övriga stormakterna också lade stora summor på att modernisera dessa vapen. Tidningen slog fast att ingen av de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet har gjort några försök att minska kärnvapnens betydelse i deras säkerhetsdoktriner – trots att det är deras förpliktelser i enlighet med det internationella nedrustnings- och ickespridningsavtalet, NPT.
I höstas uppgav nyhetsbyrån AP att Donald Trumps dåvarande administration skickat ett brev till de länder som undertecknat eller ratificerat FN-förbudet mot kärnvapen med budskapet att de ansågs ha gjort ”ett strategiskt misstag”. Vissa bedömare menar att det innebär en påtryckning från USA om att dessa länder borde dra sig ur fördraget mot kärnvapen.
”Ett steg framåt”
Enligt det svenska fredsforskningsinstitutet Sipri fanns det under förra året drygt 13 800 kärnvapenstridsspetsar i världen. Över 90 procent av dessa kärnvapen innehades av USA och Ryssland.
Professor M. V. Ramana, expert på nedrustningsfrågor vid University of British Columbia, har tidigare påpekat för IPS att andra massförstörelsevapen har kunnat förbjudas, och att det därför inte finns några skäl till att inte kärnvapnen också skulle kunna elimineras.
Men för att uppnå detta skulle det enligt M. V. Ramana krävas stora förändringar kring hur världens länder interagerar. Han anser att det kan bli betydelsefullt att FN-avtalet nu träder i kraft.
– Det är ett steg framåt eftersom det betyder att andra länder kan öka sina påtryckningar på kärnvapenmakterna att göra sig av med sina massförstörelsevapen.
