Medlemmar av Dominikas Kalinagosamhälle, den största inhemska gruppen i östra Karibien, på en turné med regeringstjänstemän vid ett nyligen genomfört evenemang i Kalinago-territoriet. Foto: Alison Kentish/IPS

NYHETER

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter

Urfolk kräver inflytande över nytt ramverk för biologisk mångfald

Ursprungsbefolkningarnas traditionella kunskaper måste få en central roll i det nya ramverk för att skydda jordens biologiska mångfald som världens länder förhandlar om. Det menar urfolksledare.

Av Alison Kentish/IPS

URFOLK Nyligen höll ledare för ursprungsbefolkningar i Asien, Arktis, Latinamerika och Karibien ett virtuellt möte för att diskutera det ramverk som ska ligga till grund för skyddet av världens djur, växter och viktiga ekosystem under de kommande tio åren.

Ledarna kräver att det genomförs konkreta åtgärder för att bättre ta tillvara urfolkens traditionella kunskaper – något som de menar att världens ledare utlovade skulle ske under de gångna tio åren, men utan resultat.

Nu ska dock ursprungsbefolkningarna för första gången få inflytande över det nya ramverk om biologisk mångfald som förväntas undertecknas av 190 länder i världen under året.

Whitney Melinard är 19 år gammal och bor på ön Dominica. Hon tillhör kalinagofolket, som är den största ursprungsbefolkningen i östra Karibien, och tillhör en växande grupp av unga som kräver att urfolken ska få ett ökat inflytande.

– Regeringarna måste samarbeta med oss för att skydda naturen, och ett första steg är att medge och respektera att urfolk över hela världen alltid har levt i harmoni med moder jord. Det behövs ett stärkt samarbete mellan institutionerna och oss, i synnerhet när det gäller beslut som påverkar vår miljö, säger Whitney Melinard till IPS.

Eftersom urfolken lever på platser där en stor majoritet av världens biologiska mångfald finns anser deras ledare att de måste få ett stort inflytande över de insatser som görs för att skydda naturen.

Joji Carino vid organisationen Forest Peoples Programme menar dock att världssamfundet inte levde upp till flera av de åtaganden som fanns i den strategiska planen för konventionen för biologisk mångfald, under perioden mellan 2011 och 2020. Det gäller i synnerhet åtaganden om att integrera urfolkens traditionella kunskaper i bevarandearbetetet. Och enligt Joji Carino har världen nu inte råd att göra om samma misstag i det nya ramverket.

Hon betonar dessutom att de att tidigare målsättningarna om att skydda den biologiska mångfalden inte har uppnåtts.

Urfolkens talespersoner uppger att de fortfarande tvinga strida för sina markrättigheter och att befolkningar tvingas överge sina marker på grund av bland annat gruvdrift.

Samtidigt ser juristen Viviana Figueroa, som är internationell expert på urfolkens rättigheter, positiva signaler. Hon menar att allt fler har börjat inse att urfolken gör stora insatser i arbetet för att bevara natur och ekosystem. Enligt Viviana Figueroa har traditionella kunskaper en avgörande betydelse i kampen för att rädda planeten. Men hon betonar också vikten av att urfolkens rättigheter respekteras – och att deras kunskaper endast bör utnyttjas i samråd med dem.

Urfolkens ledare menar att världens regeringar måste se till att deras markrättigheter slås fast och blir respekterade. Annars är risken att befolkningarna drivs bort från sina områden.

Whitney Melinard säger att fastslagna markrättigheter skulle kunna få en stor betydelse för kalinagofolket.

– Tillgång på markrättigheter skulle göra att varje enskild kalinago fick samma möjligheter som en majoritet av invånarna på Dominica. Tillgång på en lagfart kan leda till ekonomiskt oberoende, genom möjligheten att investera i ett företag eller genom att bidra till de ekonomiska förutsättningarna att kunna uppnå utbildningsmål, säger Whitney Melinard till IPS.

Grunden för det kommande ramverket för biologisk mångfald är att det kommer att krävas snabba globala åtgärder för att omvandla de ekonomiska, sociala och finansiella modellerna. Detta för att under de kommande tio åren kunna bryta de negativa trender som förvärrat de biologiska förlusterna.

Joji Carino menar att målsättningen går att nå – men att det också kräver att urfolken engageras.

– Historien visar att om inte urfolkens ställning stärks och våra kunskaper respekteras – exempelvis genom att vi deltar i samband med att beslut om utvecklingsplaner utformas – så kommer allt bara att fortsätta på samma sätt som tidigare.

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter
Stäng X

Du har kommit till Tidningen Global´s arkiv med äldre artiklar.

Besök tidningenglobal.se för att läsa aktuella nyheter från hela världen.