
En grupp demonstranter med plakat som fördömer inspektioner från FN:s Internationella atomenergiorgan (IAEA) om Irans kärnvapenaktiviteter och landets kärnvapenförhandlingar med världsmakterna, under en samling framför Irans utrikesministerium lördag 28 november 2020, en dag efter Mohsen Fakhrizadehs död. Foto: TT/AP/Vahid Salemi
NYHETER
- PUBLICERAD 2020-11-30
Dela artikeln:
Iransk kärnforskare ihjälskjuten
Irans ledande kärnteknikforskare Mohsen Fakhrizadeh har skjutits ihjäl. Fakhrizadeh, beskrevs av amerikanska och israeliska underrättelsetjänster som hjärnan bakom Irans kärnvapenprogram. President Hassan Rouhani i Iran har öppet anklagat Israel för att ha genomfört attentatet och utlovat hämnd.
Av Christin Sandberg/Italien
IRAN – Iranierna är väldigt duktiga på att slå sig för bröstet och hävda att de ska ta hämnd. I verkligheten har de två begränsande faktorer: den ena är strukturell – de kan inte ha ett regelrätt krig med Israel, för Israels militära förmåga överstiger Irans och om de skulle hamna i krig med varandra skulle USA gå in på Israels sida, och då är det kört för Iran, säger Rouzbeh Parsi, programchef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet i Sverige, till Svenska Yle.
Han fortsätter:
– Sen finns det också en operativ begränsning. Iran har inte den typen av kapacitet som gör att de på väldigt kort tid, utanför sitt närområde, kan iscensätta en operation. De har inte agenterna, de har inte strukturerna.. Det har bidragit till att de generellt sätt tar sin ”hämnd” på ett indirekt sätt, säger Parsi.
Tre underrättelsetjänstemän har sagt att Israel stod bakom attacken mot Fakhrizadeh. Det är dock oklart hur mycket USA kan ha känt till om operationen i förväg, men de två nationerna är de närmaste bland allierade och har länge delat underrättelseinformation om Iran. Varken israelerna eller Vita huset har kommenterat händelsen.
Under helgen, som ett svar på mordet, beslutade Irans konservativt dominerande parlament att kräva ett stopp för fortsatta internationella inspektioner av landets kärnskraftsanläggningar.
Riksdagsledamöterna krävde även ett ”omedelbart och bestraffande svar” på utländska aggressioner, varav det bästa skulle vara att ”återuppliva vårt briljanta kärnkraftsindustri”, rapporterar Al Jazeera.
Attacken kan komma att försvåra för nyvalde president Joe Biden, som sagt att han har för avsikt att försöka återuppliva det iranska kärnkraftsavtal från 2015, som Barack Obama lyckades få igenom. Och som sedan president Trump drog sig ur 2018, vilket lämnade USA isolerat från de andra allierade västländerna som försökte hålla avtalet intakt. Trump försökte sedan via stränga sanktioner tvinga tillbaka Iran till förhandlingsbordet, vilket misslyckades.
Om Trump på något sätt är inblandad i attentatet vet ingen med säkerhet.
– Är Donald Trump villig att riskera att hans land hamnar i krig precis när han ska avsluta sin första presidentperiod? Vissa skulle säga ja, därför att han tänker att han ska bli president 2024, och däremellan vill han att Joe Biden ska ha så fullt upp med att reda upp all oreda att han inte kan bli omvald, det skulle vara motivationen, säger Parsi till Svenska Yle.
Dela artikeln:













