Tre ungdomar på väg hem till sina familjer för julledighet sköts ihjäl i Västpapuanska centrala högländer. Människorättsaktivister på plats pekar ut indonesisk militär som ansvariga för dåden som äger rum i ett känsligt politiskt skede – och är ett hemsökande eko från tidigare massakrer på civila.

Av Klas Lundström

VÄSTPAPUA Indonesien har trappat upp sin militära närvaro i Västpapua, däribland i Puncakdistriktet i västra Nya Guineas högländer. Högländerna har på sistone blivit en på alla sätt farlig plats för civila att leva i och en rad mord på religiösa ledare och civila har skett utan att myndigheter har utrett händelserna på ett adekvat sätt, enligt västpapuanska människorättsaktivister som Tidningen Global talat med.

Den 19 november sköts fyra civila, varav tre ungdomar – 12, 17 och 18 år – samt en vuxen tjänsteman verksam inom den regionala förvaltningen, till döds under en promenad mellan två distrikt. De tre ungdomarna var på väg hem för att åtnjuta julledighet tillsammans med sina familjer, men sköts istället ihjäl av beväpnad och skidsmaskprydd milis.

Motivet bakom morden kan ha varit att de fyra vandrarna kan ha överrumplat en hemlighetsfull milis närvaro i North Gomedistriktet, vars närvaro därmed riskerade att avslöjas för allmänheten.

Indonesiens största engelskspråkiga dagstidning The Jakarta Post tillskriver dådet som ”en oidentifierad grupps” verk, medan flera av varandra oberoende människorättsaktivister som Tidningen Global varit i kontakt menar att indonesisk militär med största sannolikhet ligger bakom morden.

– De var verkligen obeväpnade skolbarn och inga medlemmar av någon gerillagrupp. Men den indonesiska militären sköt blint utan att efterfråga deras identitet, säger Theo Hesegem, människorättsaktivist och författare till en preliminär rapport över händelsen, till Tidningen Global.

Han har varit i kontakt med anhöriga som inte finner stöd eller förståelse från indonesiska myndigheter:

– I de anhörigas ögon har indonesisk militär helt godtyckligt eliminerat deras familj, säger Theo Hesegem.

Eko från tidigare massakrer

Händelsen i Puncak väcker stort obehag bland västpapuaner, då de dödade minderåriga är ett eko från en tragedi som ägde rum i december 2014 – ökänd som ” Paniaimassakern”.

En fredlig demonstration med 800 deltagare besköts av indonesisk militär och fyra demonstranter i åldrarna 17–18 år dog till följd av skottskador. Totalt dog sex demonstranter och 17 personer – däribland fem lågstadieelever – tvingades uppsöka sjukhus för skador.

Morden på minderåriga i Puncaks vildmark sker i en tid då omvärlden är upptagen med att tackla en global pandemi, även om Västpapua förblir isolerat av avskuret territorium för prominenta människorättsorganisationer, oberoende journalister och FN:s högkommission för mänskliga rättigheter.

Morden sker också i ett läge då den indonesiska regeringen ledd av president Joko Widodo är mitt uppe i en förlängning av den ”specialautonomi” som Västpapua levt under sedan 20 år tillbaka.

Flera västpapuanska civila rörelser har avfärdat idén om en förlängning och kräver istället en FN-övervakad folkomröstning om västra Nya Guineas framtid.

Västpapuanska gerillagrupper har därutöver utlovat fortsatt och intensifierat motstånd mot den indonesiska närvaron om ”specialautonomin” ännu en gång pådyvlas den socioekonomiskt svaga och ekologiskt utsatta befolkningen utan deras godkännande.

”De dödar vår framtid”

I skrivande stund pågår sedan december 2018 en intensiv väpnad konflikt i centrala Västpapua som renderat i indonesiska militäroperationer och misstankar om bruk av kemiska stridsmedel utöver 45 000 internflyktingar.

Socratez Yoman, pastor och människorättsaktivist, ser den indonesiska militärens systematiska skottsalvor mot demonstranter – och nu senast, enligt rapporter, även mot minderåriga civila – som ”en attack mot nästa västpapuanska generation”:

– Dödandet av papuanska barn är en stark indikation på att indonesisk militär dödar Västpapuas framtid. Detta är barbariska och kriminella handlingar och allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna, säger han till Tidningen Global.