Rester efter vad som verkar ha varit ”jägarkvinnor” i Anderna skakar om den arkeologiska världen och ifrågasätter cementerade föreställningar om bestämda könsroller i forntidens jägar- och samlarsamhällen.

Av Klas Lundström

ARKEOLOGI Nio tusen år gamla kvarlevor efter en kvinna i Anderna ifrågasätter seglivade föreställningar om könsroller i forntidens jägar- och samlarsamhällen. Bland kvinnans kvarlåtenskap fanns ett verktygskit bestående bland annat av ett tjugotal projektilobjekt och jaktföremål som får forskare att dra slutsatsen att den begravda var jägare – med hög status bland sitt folk.

– Alla talar om kroppen som en mäktig hövding, säger Randy Haas, arkeolog vid University of California, till Science och en del av forskarlaget som påträffade ”jägarkvinnan” i ett bergsmassiv högt ovanför molnen i Anderna.

Inte ensam
Det arkeologiska fyndet är ingalunda ensamt i sitt slag: forskare har i samband med fyndplatsen även påträffat ett tiotal andra kvinnor begravda med liknande dyrgripar intill sig, vilket talar för att även dessa hängivit sig åt jakt.

Hypotesen att kvinnor ägnat sig åt samlande och män åt jakt framlades i stor utsträckning under en konferens i Chicago under 1960-talet. Men modern teknik och ett uppluckrat och öppnare sätt att syna världen på har berett forskarvärlden med en rad spännande frågeställningar och möjligheter när det gäller arkeologiska fynd som sammanlöper eller predaterar den senaste istiden för 10 000 år sedan.

”En rykande pistol”
Att kvinnor begravdes tillsammans med jaktföremål bör inte nödvändigtvis tolkas som att de verkligen hänförde sig åt jakt, finns det arkeologer som tillstår. Men fyndet är ändå – anser Meg Conkey, arkeolog vid UC Berkeley, men dock inte del av forskarlaget – ”en rykande pistol” i arkeologivärlden:

– Skeptiker kan nog ändå säga att det är ett enskilt fynd, säger hon till Science.