Stora protester har blossat upp i Bangladesh efter att en video av en gruppvåldtäkt publicerats online. Demonstranter kräver att regeringen ska agera kraftfullt mot sexuella övergrepp som har ökat kraftigt på senare år. Regeringen säger sig nu överväga att införa dödsstraff

Av Bella Frank

BANGLADESH De omfattande protesterna i huvudstaden Dhaka och i andra delar av landet har fått regeringen att vilja visa krafttag och landets justitieminister Anisul Huq säger att justitiedepartementet kommer att lägga fram ett förslag för landets parlament under måndagen för att ändra lagstiftningen kring sexualbrott, och att en förändring som övervägs är dödsstraff, rapporterar Al Jazeera English.

Protesterna bröt ut efter att en filmad gruppvåldtäkt spridits på nätet. Fallet rör en kvinna som under ett års tid våldtagits av en och samma man vid flera tillfällen i distriktet Noakhali i den södra provinsen Chittagong. Enligt kvinnan hotade mannen med att om hon protesterade skulle hon gruppvåldtas, och hon har också pressats på pengar. I början av september gruppvåldtogs hon av mannen och flera andra män, attacken filmades och lades sedan ut på nätet som hämnd för att hon inte gav dem pengar, rapporterar Human rights watch.

Filmen, som blivit viral trots att försök gjorts av att ta bort den från nätet, har orsakat stor ilska. Åtta män i åldrarna 20–41 år har gripits, misstänkta för delaktighet i våldtäkten. Men demonstranter betonar att problemet är mycket mer omfattande än detta enskilda, brutala, fallet. Demonstranter krävde i förra veckan inrikesministern Asaduzzaman Khan Kamals avgång för regeringens bristande hantering av ökade sexualbrott mot kvinnor och flickor. 


– Bangladeshiska kvinnor har fått nog av regeringens ynkliga misslyckande i att hantera de upprepade våldtäkterna och sexualövergreppen. Bangladesh regering måste nu äntligen göra verklighet av sina tomma löften och lyssna till aktivisters uppmaning om att vidta meningsfulla åtgärder för att bekämpa sexualiserat våld och stötta överlevare, säger Meenakshi Ganguly, Sydostasienchef på Human rights watch på organisationens hemsida.

Bland de organisationer som deltagit i protesterna finns den ideella föreningen Awaj Foundation som arbetar med att stärka kvinnors position och ledarskap inom landets textilindustri. ”Vår kamp mot ökningen av våldtäkter och våld mot kvinnor i vårt land den senaste tiden fortsätter”, skriver Nazma Akter, ordförande för Awaj Foundation på Twitter, efter en protest utanför landets parlament med krav på att myndigheterna agerar för att skydda kvinnor.

En stor del av de våldtäkter som rapporteras utgörs av gruppvåldtäkter. Enligt den lokala människorättsorganisationen Ain o Salish Kendra hade 907 våldtäkter rapporterats mellan januari och september i år, och av dessa var fler än 200 gruppvåldtäkter. Men mörkertalet är stort. Mindre än en procent av förövarna av sexualbrott tros fällas för brottet. Det är också något som framförs som skäl till att inte införa dödsstraff då det skulle innebära än större ovilja att döma någon för sexualbrott.

I januari i år hölls också omfattande protester mot sexualbrott efter att en student vid Dhaka University utsattes för en brutal våldtäkt som också innehöll tortyr. En man greps som i lokala medier beskrevs som en serievåldtäktsman. Efter de protesterna etablerades en kommission som skulle lägga fram förslag på hur arbetet mot sexualbrott bör utformas senast i juni, men några sådana förslag har ännu inte lagts fram.

Ett stort problem är att sexualbrottsoffer stigmatiseras, och att det saknas stöd för den som utsatts. Därför undviker många att anmäla brotten till polis. Så var fallet med kvinnan som blev filmad medan hon gruppvåldtogs. Till The Business Standard säger kvinnan att hon vände sig till en lokal facklig ledare för hjälp, som dock inte vidtog några åtgärder:
– Men för en utsatt kvinna som jag var det inte möjligt att gå till polisen eller några högre myndigheter.

Human rights watch pekar på en problematisk sexualbrottslagstiftning som stammar från 1872 och som lägger stor vikt vid offrets eventuellt ”omoraliska karaktär”. Ett annat problem som människorättsorganisationen pekar på är att det inte finns något vittnesskydd vilket innebär att den som polisanmäler en våldtäkt riskerar att utsättas för trakasserier och allvarliga hot. Lagen exkluderar dessutom våldtäkt inom äktenskapet och män, pojkar, transpersoner eller personer som är så kallade hijras, det tredje könet, som faller offer för sexualbrott saknar skydd i lagen.