Av Daniela Portocarrero

Den internationella organisationen Global Witness, aktiv i att skydda naturen och mänskliga rättigheter, rapporterade om 164 mord på miljöaktivister under 2018. Över hälften av dessa skedde i Latinamerika, däribland en stor andel i Brasilien. Konflikten mellan kommersiella intressen och diverse rättigheter har en lång historia på kontinenten. I slutet på maj kom dock beskedet om en liten knuff i rätt riktning då kongressen i Brasilien påverkades av ett brev.

 Det handlar om Brasiliens president Jair Bolsonaros lagförslag (PL 2633/2020) som vill göra det möjligt för privata aktörer att bruka statlig mark. Med andra ord vill presidenten öppna upp redan skyddade områden för kommersiell verksamhet, något som skulle påskynda avskogningen i Amazonas i en förödande takt. Ett ökat och starkt tryck från hårt arbetande miljöaktivister och civilrättsorganisationer, samt det ovan nämnda brevet från företag och hör och häpna banker(!), lyckades skjuta fram kongressens omröstning kring detta på obestämd tid.

Flera banker, fondbolag (däribland svenska) och livsmedelsföretag skickade den 19 maj ett öppet brev till brasilianska parlamentariker i hopp om att stoppa lagförslaget. Greenpeace menar att beslutet skulle försvåra internationella företag och bankers förmåga att garantera produkter som inte bidrar till avskogningen av Amazonas. De kommer inte heller att kunna säkerställa att ursprungsbefolkningen i Brasilien inte har påverkats av produktionen. Framtidsprognoser spår att detta kommer att vara bad business, konsumenternas röster och krav har alltså börjat att eka i företagens huvud. 

Företag drivs av vinst, inte av socialt eller ekologiskt ansvar. De största vinsterna hittar vi i den lite rikare delen av världen. Den där delen som sakta men säkert börjar att bli medveten över sin egen koppling till den horisont som den tropiska maten kommer ifrån. Den horisont bortom vilken aktivister har kämpat med blod och tårar för att stoppa utnyttjandet av deras jord. Tack vare bland annat modiga aktivister för miljö och mänskliga rättigheter har nu konsumenten en chans att se situationen bakom deras produkter. Så vinstdrivande företagsjättar tvättar sina handlingar socialt ansvarsfulla och gröna så att de kan fortsätta att dansa på toppen ett tag till. Det är i alla fall rätt färg.

I Brasilien drivs också Bolsonaro av vinst. De snabba vinster man kan få genom att skapa utrymme för ytterligare gruvdrift, vattenkraftverk och jordbruk.  Dessa tre områden är också de allra farligaste för miljöaktivister, hot och mord bedrivs på en spelplan som dessutom färgas av korruption och kriminella gäng. Situationen blir inte lättare av att Bolsonaro med en längtansfull suck ser tillbaka på 1900-talets Brasilien och dess långa diktatur och fröjdande ekonomi. Det har gått så långt att han sågs delta i protester mot demokratin ridande på en häst.

Det är väldigt bra att företag säger emot Brasiliens kongress, men sanningen är den att de kan göra mer än att skicka brev. Enligt Greenpeace kan bolagen ställa mycket tuffare krav på Brasilien, exempelvis sälja sina ohållbara investeringar om deras partners inte visar att de kommer att ta ansvar. Stora spelare kan också stödja den aktivism som försvarar landet och ursprungsbefolkningen som bor i utsatta områden genom att omplacera pengarna till arbetet för en hållbar och grön framtid.