Efter presidentvalet i Bolivia i oktober 2019 kom landets öde att ligga i händerna på Organisationen för amerikanska stater (OAS) som fick uppdraget att utreda om valresultatet var tillförlitligt. Det ledde till att urfolkspresidenten Evo Morales petades från tronen och tvingades bort med militärens hjälp. Men OAS kan ha haft fel i sin analys. Det visar en färsk rapport. 

Av Christin Sandberg

BOLIVIA Förra höstens presidentval i Bolivia var det jämnaste på årtionden. Evo Morales, landets första president från urfolken, ställde upp för en fjärde mandatperiod medan oppositionen anklagade honom för att vägra lämna ifrån sig makten.

Rösträkningen, som inleddes den 20 oktober 2019, avbröts vid ett tillfälle och återupptogs först dagen efter, då det framkom att den dåvarande presidenten Morales hade vunnit med knapp marginal.

Morales anklagades för valfusk och stora protester bröt ut och eldades på av oppositionen. Det internationella samfundet vände sig till Organisationen för amerikanska stater (OAS), som också bevakat valet, för en bedömning.

Statistisk analys bristfällig

OAS gjorde ett uttalande där de bland annat skrev att det skett ”en oförklarlig förändring” (det plötsliga fördröjandet i rösträkningen), vilket ”drastiskt förändrade utgången i valet”. Detta kom att att ”öka på tvivlen om att allt gått rätt till, vilket i sin tur ledde till en serie händelser som kom att förändra den sydamerikanska nationens historia”, skriver New York Times.

Uttalandet från OAS underblåste protesterna ytterligare, oppositionen samlade på sig internationellt stöd och lyckades få bort Morales från makten med hjälp av militären bara inom loppet av några veckor.

Nu framkommer en ny rapport, framtagen av oberoende forskare utifrån uppgifter som The New York Times fått från den bolivianska valmyndigheten, som pekar på att OAS:s statistiska analys var bristfällig, kanske rent av felaktig.

– Vi granskade noggrant OAS:s statistiska analys av valresultatet och hittade problem med deras metoder, säger Francisco Rodríguez, ekonom som undervisar i latinamerikanska studier vid Tulane-universitetet till New York Times.

Tyder på att Morales vann

Han fortsätter:

– När vi hade korrigerat för problemen fanns det inte längre några statistiska bevis för valfusk enligt OAS:s analys.

Mycket tyder därmed på att Morales vann valet.

Det här är inte den första undersökningen som visar på detta resultat. I februari presenterades en rapport, som gjorts på uppdrag av Center for Economic and Policy Research (CEPR) för att kontrollera slutsatserna i den statistiska analys OAS:s gjorde i oktober 2019, det vill säga i direkt anslutning till valet. I CEPR-rapporten kommer man fram till samma slutsats, att det inte finns statistiska bevis för att valfusk ägt rum.