Risken att dö i covid-19 är flera gånger större för personer som jobbar i låglöneyrken än för de som jobbar i välbetalda yrken. Risken är särskilt stor för män visar siffror från den brittiska statistikmyndigheten ONS.

Av Bella Frank

CORONAVIRUS Människor som arbetar i lågbetalda jobb som kräver liten utbildning, så kallade lågkvalificerade jobb, löper betydligt större risk att dö av covid-19 än personer i högutbildade yrkeskategorier. Män i sådana yrken löper fyra gånger större risk att dö än personer med högkvalificerade jobb. Kvinnor som arbetar som vårdare löper dubbelt så stor risk att dö än personer med högutbildade yrken.

En av de mest utsatta kategorierna är män som jobbar som säkerhetsvakter. Enligt siffror från den brittiska statistikmyndigheten Office for national statistics (ONS) som släpptes på måndagen är risken att dö för den gruppen 45,7 per 100 000, att jämföra med män i arbetsför ålder i genomsnitt som ligger på 9,9 dödsfall per 100 000, genomsnittet för kvinnor i arbetsför ålder ligger på 4,2 per 100 000.

”Dystra siffror”

Även män som arbetar som taxiförare och chaufförer har kraftigt förhöjda dödstal med 36,4 per 100 000, och bussförare löper en risk på 26,4 procent per 100 000. Andra yrken som har förhöjda dödstal är byggarbetare, och byggarbetsplatser har i Storbritannien tillåtits hålla öppet även när andra delar av samhället stängdes ner för att dämpa spridningen av coronaviruset.

”Om du är lågavlönad och arbetar genom covid-19-krisen har du större sannolikhet att dö – det är så dystra dessa siffror är”, säger John Phillips som är ställföreträdande generalsekreterare för fackföreningen GMB på deras hemsida. Han menar att siffrorna är upprörande och uppmanar regeringen att inte öppna upp arbetsplatser förrän riktlinjer och säkerhetsåtgärder är på plats.

Kontakt med många

ONS har analyserat 2 494 dödsfall i covid-19 i England och Wales i åldersgruppen 20-64 år fram till den 20 april. Män är överrepresenterade bland dödsfallen – nästan två tredjedelar av de som dött var män. I analysen har hänsyn tagits till ålder men faktorer som etnicitet, födelseplats eller social utsatthet har inte tagits med, och ONS betonar därför att det inte går att bevisa slutgiltigt att det är det är yrkesgruppernas olika exponering för viruset som är förklaringen.

Men arbetsplatsens betydelse för smittspridning och utsatthet är ändå stor. I en kommentar till ONS studie säger Neil Pearce, professor i epidemiologi vid London school of hygiene and tropical medicine till The Guardian att för de i arbetsför ålder spelar yrket och arbetsplatsen stor roll:

– Detta gäller inte bara hälso- och sjukvårdsarbetare och socialvårdsarbetare, utan för många andra yrken som innebär mycket kontakt med människor. Detta är många av de yrken som nu uppmanas återvända till arbetet, i vissa fall utan korrekta säkerhetsåtgärder och personlig skyddsutrustning på plats.