I över 124 länder har myndigheterna stängt skolorna på grund av coronapandemin. Det innebär att uppskattningsvis 1,2 miljarder barn inte går i skolan, enligt Unesco. Detta kan få långvariga konsekvenser för många barn, både vad gäller inlärning och utveckling.

Av Christin Sandberg

CORONAVIRUS – Stängning av skolor under längre tid är en riskfylld strategi som kan leda till negativa konsekvenser på både kort och lång sikt, säger Linnea Bruno, lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet till Tidningen Global.

Bruno menar att det är oklart om den ens har särskilt stor effekt om barnen ändå verkar klara sig så lindrigt att de inte behöver sjukvård, och om istället äldre och riskgrupper håller sig hemma.

Barnen riskerar att få betala ett högt pris – vissa grupper av barn mer än andra.

– Från forskning vet vi att skillnader i läsförståelse och andra skolprestationer ökar mellan barn från resursstarka och resurssvaga hem under de långa sommarlov vi har i Sverige. Därför borde skolan snarare vara öppen längre än stängas – utifrån barn-, klass- och inkluderingsperspektiv, säger Bruno.

Kanske inte återvänder

Läkaren Gabriele Fontana, regional hälsoexpert för Unicef i östra och södra Afrika säger i en intervju med Svenska Yle att han är oroad över att barn i väldigt många länder riskerar att hamna i utsatta positioner när de inte kan vara i skolan.

– När de vuxna jobbar och kämpar för att få mat på bordet under dagen är vi bekymrade över att barnen kan utsättas för faror när de inte längre är i skolmiljön.

På den afrikanska kontinenten har ungefär hälften av länderna stängt skolorna, vilket uppskattningsvis berör 170 miljoner skolelever.

När skolorna är stängda hjälper Unicef nu till med distansundervisningen. Men de uttrycker oro för att barnen kanske inte återvänder till skolbänken efter coronakrisen.

– Efter ebolautbrottet i Västafrika var det många av de mest utsatta barnen som aldrig återvände till skolorna när de väl hade öppnats, säger Gabriele Fontana till Svenska Yle.

Barnperspektiv saknas

Linnea Bruno tycker också det är viktigt att se hur flera delar av barnets utveckling påverkas. Inte minst de sociala relationerna påverkas när barnen isoleras från jämnåriga och vuxna i exempelvis skolan.

– Barns möjligheter till fri lek, rörelse och att utveckla betydelsefulla relationer begränsas när de hålls instängda, även om relationer också kan skapas och underhållas över nätet.

Barnens perspektiv saknas i besluten som tas i kampen mot coronapandemin. Barn och kvinnor som brukar ses som utsatta grupper, har hamnat i bakgrunden i krishanteringen av den här nödsituationen.

I Norden diskuteras om skolorna ska stänga eller inte utifrån hur det drabbar föräldrarnas möjligheter att fortsätta arbeta, framför allt inom samhällsbärande sektorer, varav flera är kvinnodominerade.

Kan fara illa

I Italien är det främsta argumentet att barnen, som enligt flera studier drabbas i lägre grad av coronasviruset och får mycket lindrigare symptom, kan smitta sina äldre anhöriga, såsom mor- och farföräldrar, de som oftast tar hand om sina barnbarn och bär upp välfärden i Italien. Det finns också en dominerande tanke om att familjen är det bästa för barnen.

Men familjen är långt ifrån en trygg plats för alla barn.

Enligt Linnea Bruno är det många barn som utsätts för försummelse och våld i hemmiljön.

– För dem kan skolan vara en frizon med viktiga vuxna som kan ge uppmärksamhet, stöd och larma andra instanser när barn far illa, säger hon.