Våld mot kvinnor är en global pandemi. Det konstaterar UN Women som har tagit fram en ny rapport. Rapporten från UN Women, eller FN:s kvinnokommission som den också kallas, kommer tjugofem år efter Pekingkonferensen om kvinnors rättigheter och visar att vi är långt ifrån att uppnå jämställdhet på jorden.

Av Christin Sandberg

VÄRLDEN Rapporten, ”Gender equality, Women’s rights in review 25 years after Beijing”, presenterades av UN Women:s chef Phumzile Mlambo Ngcuka i FN-skrapan, tillika FN:s högkvarter, i New York inför 8 mars.

– Jämställdhet är inte att ha bara en av fyra stolar vid maktens bord. Men det är tyvärr den verkliga kvinnorepresentationen i världen, sade Phumzile Mlambo Ngcuka i samband med presentationen.

Kvinnors rättigheter ses som nära kopplade till global utveckling, fattigdomsbekämpning och stärkande av demokratin och det är mot bakgrund av detta som rapporten tagits fram.

Grusade förhoppningar

Efter Pekingkonferensen, där kvinnors rättigheter fick ett genombrott på global nivå, var hoppet stort om att det bara kunde bli bättre.

Det var i Peking Hillary Clinton lanserade den berömda slogan: ”kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter, mänskliga rättigheter är kvinnors rättigheter”. Något som det i dag inte finns mycket kvar av –rapporten visar att många av kvinnors rättigheter, som krävt mycket organisering och kamp för att uppnå, nu står under hot på många håll runtom i världen. Det innebär också sämre förutsättningar för den globala utvecklingen i stort.

Med detta sagt finns det några områden inom vilka förbättringar för kvinnor skett. 131 länder har antagit 274 lagar som främjar jämställdhet mellan könen. Fler flickor går i skolan i världen och mödradödligheten har sjunkit, även om den fortfarande är för hög, enligt FN.

Får stå tillbaka

Men i övrigt får kvinnors rättigheter ständigt stå tillbaka eller så ignoreras de systematiskt inför nödsituationer av olika slag, såsom klimatkrisen, väpnade konflikter och krig och avancemang från politiska krafter som utesluter de svagaste samhällsgrupperna. Allt detta förhindrar en jämlik och jämställd utveckling.

I rapporten undersöker man hur kvinnors situation ser ut i förhållande till en inkluderande utveckling, delat välstånd och anständigt arbete, samt huruvida situationen förbättras via fattigdomsbekämpning och de sociala skyddsnäten.

Ekonomiska nedgångar och nedskärningar drabbar kvinnor först och slår hårt. Det är kvinnor som tvingas ta hand om omvårdnaden av barn, sjuka anhöriga och äldre familjemedlemmar i än större utsträckning i ekonomiskt svåra tider.

Kvinnor utsätts i hög grad för våld, stigmatisering och rådande stereotyper i samhället. Och det finns inga tecken på att kvinnors situation förbättras av miljövård och klimatåtgärder.

”En pandemi”

Resultaten är överlag nedslående. Värst är den globala situationen när det handlar om våld mot kvinnor.

– Det finns inte ett land som är immunt mot våld mot kvinnor. Det är en global pandemi, sade Mlambo Ngcuka, chef för FN:s kvinnokommission, i sitt tal.

FN presenterade också några nyckelområden där fokus bör ligga den närmaste framtiden för att försöka att avancera kvinnors rättigheter i de olika länderna och på global nivå.

Det handlar om att stötta de kvinnorörelser som tagit form, samlat och organiserat historiska demonstrationer runt om i världen de senaste åren samt kvinnligt ledarskap. Det handlar om att bygga ut teknologi på ett sätt så att kvinnor tar del av den och på så vis bidrar till ökad jämställdhet. Ett annat måste är att se till att ingen hamnar på efterkälken och att de åtaganden som tas matchas med tillräckliga resurser för att genomföra dem.