Argentinas president Alberto Fernández har sagt att han inom kort ska presentera ett förslag om att legalisera abort till kongressen. Därmed tänds ett hopp i ett av länderna på den latinamerikanska kontinenten där kvinnorättsaktivister kämpar mot religiösa fundamentalister i kampen för rätten att bestämma över sin kropp och det utbredda machovåldet.

Av Christin Sandberg

LATINAMERIKA Fernández, som valdes till president i december förra året, har tidigare sagt att han anser abort vara en folkhälsofråga som rör hela samhället. Han sade i samma tal till kongressen att han vill införa sexualundervisning i skolan.

I Argentina är abort i nuläget endast tillåten i händelse av våldtäkt eller om kvinnans liv är hotat. I övrigt på kontinenten råder utbrett förbud, i vissa länder med begränsade undantag. Totalt förbud råder på Haiti, i Nicaragua, Honduras och El Salvador, där kvinnor sitter i fängelse anklagade för mord efter att ha fått missfall, som förhindrat dem från att bära fostret ända till födseln.

De enda länder i Latinamerika som tillåter abort under de första veckorna är Kuba, Guyana och Uruguay. Om lagförslaget leder till att abort legaliseras blir Argentina det största landet på kontinenten som tillåter det.

Elvaåring vägrades abort

Det är dock lättare sagt än gjort. Tidigare försök att ändra abortlagstiftningen i Argentina, vars befolkning till övervägande del är konservativa katoliker, har misslyckats. 2018 röstades ett förslag om att tillåta abort under de fjorton första veckorna under en graviditet igenom i kongressen, men avvisades sedan av senaten.

Kanske gör det skillnad att det den här gången, till skillnad från då, är det presidenten som står bakom lagförslaget.

Debatten om att få till en lagändring exploderade för ett år sedan då en elvaårig flicka som utsatts för våldtäkt av en närstående vägrades abort och tvingades genomföra ett kejsarsnitt.

”Rör oss inte bakåt”

I Colombia har konstitutionsdomstolen fattat beslut i ett uppmärksammat abortfall som delade landet. Abortmotståndare ville begränsa den nuvarande rätten till abort. Men domstolen beslöt att behålla nuvarande bestämmelser.

Colombia har sedan fjorton år tillbaka tillåtit abort om moderns liv är i fara, om graviditeten är ett resultat av våldtäkt eller om det handlar om dödlig fostermissbildning. Men aborträtten är inte garanterad i praktiken. Kvinnor vittnar om att de ifrågasätts om det verkligen handlar om våldtäkt och många läkare vägrar utföra abort med hänvisning till sin tro och övertygelse, så kallad samvetsvägran.

Kvinnorättsaktivister och organisationer hade hoppats på att domstolen skulle utöka aborträttigheterna och öppna upp för att möjliggöra abort under de första veckorna av graviditeten.

– Domstolen missar en möjlighet att utöka tillträdet till abort sade Paula Avila-Guillen, chef för Latin America Initiatives för Women’s Equality Center, i samband med domen, men tillade också:

– Det är dock ett kvitto på att vi inte rör oss bakåt.

Feministisk våg

I både Argentina och Colombia har abortfrågan åter hamnat på den politiska agendan efter att en våg av demonstrationer anordnade av feministiska och sociala rörelser svept över kontinenten de senaste åren. Det handlar om abortfrågan, men också om det brutala våld mot och mord på kvinnor och flickor som fortsätter härja i länderna.

Men befolkningen i Latinamerika är fortsatt polariserad mellan de som förespråkar utökade sexuella- och reproduktiva rättigheter, inte minst för att rädda liv, och den till övervägande delen konservativa katolska befolkningen.

I Colombia har presidenten, Ivan Duque, tydligt sagt att han är ”pro-life”, som abortmotståndarna brukar kalla sig.

Ni una menos

Inför Internationella kvinnodagen den 8 mars mobiliserar det feministiska nätverket Ni una menos (Inte en kvinna mindre) och bredare sociala rörelser i Argentina och många andra länder i Latinamerika för att demonstrera för rätten till självbestämmande över den egna kroppen och mot religiös fundamentalism.

Den feministiska gräsrotsrörelsen Ni una menos, som sedan fem år tillbaka sveper över kontinenten, protesterar mot det utbredda könsbaserade våldet i stort. De beskriver sig själva som ”ett kollektivt skrik mot machovåldet”.

I oktober 2016 anordnade Ni una menos Argentina, den första massdemonstrationen, efter ett uppmärksammat mord på en 16-årig flicka, som hade drogats och våldtagits innan hon mördades spetsad på en påle.