
I delstaten Kachin i norra Myanmar pågår det som har kallats ”världens längsta inbördeskrig”. Här frilansande jadegruvarbetare i Hpakant-området i Kachin i Myanmar. Foto: AP Photo/Hkun Lat
Nyheter
Dela artikeln:
Få gruvmaskinsföretag gör riskanalys i Myanmar
Försäljning av gruvmaskiner till Myanmar kan förvärra kränkningar av mänskliga rättigheter. Det menar Swedwatch och Act Svenska kyrkan som har följt upp hur globala gruvmaskinsföretag tar ansvar för sin försäljning av maskiner till den jade-rika och konfliktdrabbade delstaten Kachin.
Av Christin Sandberg
MYANMAR För två år sedan satte Swedwatch ljuset på jade-gruvdriften i Myanmar och de stora leverantörerna av gruvmaskiner, som det visade sig inte tar hänsyn till gruvindustrins negativa inverkan på miljö och mänskliga rättigheter.
Nu följer de, tillsammans med Act Svenska kyrkan, upp företagens agerande i en ny rapport, ”Still overlooked – communities affected by jade mining operations in Myanmar, and the responsibilities of companies providing machinery”.
Inte mycket har hänt. Tvärtom uppmanas de tre globala företagen Caterpillar Inc., Komatsu Ltd och Volvo Construction Equipment återigen att följa internationella mänskliga rättighetsstandarder för att göra affärer i områden med hög risk.
I delstaten Kachin i norra Myanmar pågår det som har kallats ”världens längsta inbördeskrig”. I delstaten produceras också 90 procent av världens jade-ädelstenar – en industri som är värd miljarder dollar. Härifrån hämtar både Myanmar-militären och dess motståndare, Kachins självständighetsarmé, de resurser de behöver.
Få gör riskanalys
Sedan början av 2000-talet har ett ökat inflöde av tunga gruvmaskiner ökat både hastigheten och omfattningen av jadeutvinningen. Mer än tiotusen gruvmaskiner användes i jadegruvorna bara under år 2016, många producerade av de världsledande företagen Caterpillar, Komatsu och Volvo CE.
Den oansvariga gruvdriften har lett till allvarliga konsekvenser för de mänskliga rättigheterna i området, inklusive dödliga jordskred, förlust av mark och livsmedelsförsörjning för lokalbefolkningen.
Jadeindustrin förvärrar dessutom redan svåra sociala problem, såsom heroinberoende och sexuella övergrepp för kommersiella syften, i regionen.
Men trots att situationen i Kachin är väldokumenterad var det inget av de tre globala företagen år 2018 som hade genomfört en risk- och konsekvensanalys för mänskliga rättigheter, så kallad ”human rights due diligence” innan de började sälja gruvmaskiner till företag i området.
När Swedwatch och Act Svenska kyrkan nu följt upp och återigen kontaktat både lokalbefolkningen och företagen framkommer att människorättssituationen förvärrats sedan den första rapporten gjordes 2018, särskilt i det värst drabbade området Hpakant Township.
– De tre företagen kan inte betraktas som ansvariga för den komplexa situationen i Kachin, men i vår dialog med dem verkar det bara Volvo CE som har börjat undersöka effekterna som deras produkter kan bidra till i Myanmar,” säger rapportförfattaren tillika Swedwatchs forskningschef Therese Sjöström Jaekel i ett pressmeddelande.
”Allvarlig fråga”
”Human rights due diligence” är ett verktyg som företag kan använda för att förhindra att deras verksamhet har en negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna. Det är ett verktyg för att mäta ansvarsfullt företagande.
Att underlåta att använda sig av det strider mot FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP), som fastslår att företag måste försöka förhindra eller mildra de negativa konsekvenserna på mänskliga rättigheterna som är kopplade till deras produkter – även när effekterna orsakas av en kund.
– De globala gruvmaskinföretagens till synes uppenbara brist på skyddsåtgärder är en allvarlig fråga och bör prioriteras av Caterpillar, Komatsu, Volvo CE och alla andra företag som säljer gruvutrustning i Myanmar, säger Aron Lindblom, regional policyrådgivare för Asien och Latinamerika hos Act Svenska kyrkan.
Dela artikeln:











