Klimataktivismen växer och har blivit både global och mer synlig de senaste åren. Men lokala ledare och miljöaktivister – varav många urfolk – mördas för att de försvarar sin odlingsmark och motsätter sig gruvdrift och vattenkraftprojekt.

Av Christin Sandberg

URFOLK De individer på landsbygden som vågar stå upp för rätten till mat och rent vatten, ses som ett reellt hot mot fortsatt utvinning av naturresurser på planeten och blir till statens fiender.

Den ickestatliga organisationen Global Witness kommer varje år med en rapport som kartlägger situationen för miljöaktivister runt om i världen.

I den senaste rapporten för 2018 sticker Guatemala ut som landet där antalet mord på miljöaktivister och sociala ledare ökade mest. Fem gånger så många jämfört med året innan, vilket gjorde det till det dödligaste landet per capita. I Guatemala tillhörde alla de mördade klimataktivisterna urfolken.

Flest mord på personer som står upp och försvarar sin mark och miljö sker i Filippinerna.

De flesta som mördas är personer som opponerar sig mot storskaliga gruvprojekt. Men även konflikter kring vatten har inneburit att personer ur lokalbefolkningen dödats. Vattenkraftsprojekt och storskaliga jordbruk, så kallade monokulturer, är andra miljöförstörande projekt som lokalbefolkningar försöker stoppa.

Två av de mest uppmärksammade morden de senaste åren är mordet på urfolksaktivisten Berta Cáceres i Honduras 2016 och lokalpolitikern och människorättsaktivisten Marielle Franco i Brasilien 2018.

Cáceres var en uppskattad ledare för Lenca-folket och grundare av urfolksorganisationen COPINH. År 2015 tilldelades hon Goldmans miljöpris, ibland kallat ”det gröna nobelpriset”, för sin kamp mot dammprojektet Agua Zarca. Före mordet hade hon rapporterat otaliga dödshot och uppmärksammat internationella människorättsdelegater på att hennes namn fanns på en dödslista. Hennes engagemang för Lenca-folket, som hon själv tillhörde, och frågor som rör miljö och mänskliga rättigheter kopplade till Lenca-folkets livssituation, var internationellt välkänt och nyheten om mordet spreds snabbt över världen.

– Så länge vi har kapitalism kommer denna planet inte att räddas, eftersom kapitalismen strider mot livet, ekologin, människor, kvinnor, har Cáceres sagt i en intervju.

”Det betecknas dock aldrig som krig när det handlar om att skapa ett bra investeringsklimat”, skriver Arundhati Roy i sin bok ”Capitalism – A Ghost Story”. Det är en träffande beskrivning av situationen i Indien, som lika gärna skulle kunna vara hämtad från vilket land som helst i Syd.

Samma situation upprepar sig på mån-ga platser runt om i världen och utvecklingen ser inte ut att avta. Bland annat har EU ett strategiskt intresse av att säkerställa råvarutillförseln till medlemsländerna, som själva inte producerar tillräckligt med råvaror för att hålla uppe både produktion och tillväxt.

Tumavtryck gäller vid folkomröstning i San Mateo Ixtatán, i enlighet med urfolkskonventionen ILO-konvention 169 mot gruv- och vattenkraftsprojekt. Foto: Christin Sandberg

Samtidigt konstaterar EU-kommissionen i en nyare rapport att klimatförändringarna och energipolitiken leder till utarmning av naturresurser utöver planetens begränsningar och till en miljöförstöring som hotar vår förmåga att tillgodose kommande generationers behov. Överanvändningen av naturresurser hotar också ekonomin, som är beroende av råvaruimport.

Trots det så pågår det i många länder världen över en fortsatt påtvingad ”utveckling” där väldigt lite – i stort sett ingenting – kommer lokalbefolkningen till del.

Motståndet som organiseras är fredligt och många kvinnor har engagerat sig. På så vis har det blivit en feministisk kamp mot kapitalismen. Förutom morden visar rapporten från Global Witness att många individer hotas, fängslas eller kriminaliseras för att de motsätter sig regeringsbeslut och företag som söker vinst från deras land.

Global Witness skriver att det handlar om vanliga människor som försöker skydda sina hem och försörjningsmöjligheter och stå upp för naturen och planeten.

Det handlar om människor som ser hur deras mark tas över, ofta på ett mycket aggressivt sätt, för utvinning av naturresurser som behövs i produktionen av varor såsom mobiltelefoner och smycken.

Privata säkerhetsbolag, regeringsstyrkor och kontraktsmördare – ibland i samarbete – är alla misstänkta för att ha genomfört mord.