USA ska dra tillbaka alla sina trupper från Afghanistan innan nästa sommar. Det är resultatet av det fredsavtal som i lördags undertecknades mellan USA och talibanerna. För att uppnå verklig fred återstår dock svåra förhandlingar inom landet, inte minst mellan talibanerna och den väststödda regeringen i Kabul.

Av Christin Sandberg

AFGHANISTAN Samlade i Doha, Qatar, signerade diplomater från USA och representanter för talibanerna lördagen den 29 februari ett fredsavtal, efter månader av förhandlingar. Därmed satte USA punkt för landets längsta krig, som bekämpats i Afghanistan sedan 2001. Med vid bordet satt även ledare från Pakistan, Qatar, Turkiet, Indien, Indonesien, Uzbekistan och Tajikistan.

Under mötet i Qatar kom parterna överens om en tidsplan för tillbakadragandet för de amerikanska trupperna, tills dess att det är fullständigt.

Mohammed Naeem, en av talibanernas representanter i Doha, beskrev avtalet som ”ett steg framåt”, rapporterar Al Jazeera.

– Med det här avtalet har kriget i Afghanistan nått sitt slut, sade Naeem.

Nedtrappat våld

Talibanerna ser avtalet som slutet på USA:s ockupation av landet.

USA:s utrikesminister Mike Pompeo, som också närvarade, varnade dock för att ta ut segern i förskott.

– Seger för afghanerna blir det först när de kan leva i fred och blomstra, sade han under mötet i Doha, rapporterar Al Jazeera.

Fredsavtalet hade föregåtts av månader av förhandlingar och ett sjudagarsavtal om nedtrappat våld mellan USA och talibanerna. Ett avtal som faktiskt innebar att attackerna minskade drastiskt, uppskattningsvis med 80 procent, under veckan som ledde fram till undertecknandet av fred. Detta hade setts som en förutsättning för att fredsavtalet skulle bli verklighet.

Över tiotusen civila dödades eller skadades i den väpnade konflikten i Afghanistan under 2019. Sex års oavbrutna strider har under det senaste decenniet lett till över hundratusen offer, enligt en färsk FN-rapport  om situationen i landet.

Kan ge andrum

Rapporten släpptes lördagen den 22 februari, samma dag som USA och talibanernas sjudagarsavtal om nedtrappat våld trädde i kraft i Afghanistan.

Och vägen till fred är lång och komplicerad. Förhoppningarna om en verklig fred kan nog beskrivas som dämpade och försiktiga i landet som levt i konflikt under mer än fyrtio år.

Men det nya fredsavtalet kan ge människorna andrum i ett land som under lång tid rapporterats ha upplevt ”det mest våldsamma året” varje år.

De senaste årens oavbrutna strider går tillbaka till 11 september 2001, och attackerna i USA som dödade närmare 3 000 personer. Usama bin Laden, ledare för den islamistiska terrorgruppen al-Qaida, identifierades som ansvarig för attackerna. Och talibanerna, som beskrivs som radikala islamister, och som styrde i Afghanistan skyddade bin Laden och vägrade lämna ut honom.

Tillbakadragande inleds

USA svarade med att en månad senare inleda luftattacker mot Afghanistan. Så småningom anslöt sig fler länder till kriget mot talibanerna som drevs bort från makten. Men de försvann aldrig utan deras inflytande ökade i tysthet och de arbetade sig tillbaka.

Sedan dess har USA fortsatt bekämpa talibanerna, för att förhindra att de tar sig tillbaka till styret av landet.

Det är ett kapitel som nu ska avslutas och läggas till USA:s krigshistorik.

Fjorton månader har de på sig att genomföra tillbakadragandet av de cirka 14 000 trupperna i landet. Samma tidsram gäller även för de uppskattningsvis 17 000 NATO-trupper från 39 länder som också finns i landet i icke-stridande roller.

Samtal den 10 mars

Det nya avtalet är långt ifrån fullständigt, eftersom den afghanska regeringen inte satt med vid förhandlingsbordet. Avtalet manar till dialog mellan den väststödda Kabul-regeringen och talibanerna samt att de cirka femtusen talibaner som sitter tillfångatagna friges.

Talibanerna har hittills vägrat prata med den afghanska regeringen, som de menar är västs marionettregering.

Men nu är det alltså bestämt att samtal ska inledas den 10 mars. Det finns dock inga detaljer kring hur det ska gå till i det nya fredsavtalet.

Talibanerna har i nuläget kontroll över en allt större del av landet än de någonsin tidigare haft sedan USA inledde sina attacker 2001. De har fram till nu utfört dagliga attacker mot regeringssoldater.