Benrester, matavfall och soppköer blir alltfler brasilianares enda chans till en måltid. Akut hunger är ett växande problem i sviterna av covid-19-pandemins landsomfattande konsekvenser och i ett läge då Brasiliens president Jair Bolsonaro pressas politiskt från såväl opposition som gatudemonstranter, vilka kräver hans avgång i ljuset av anklagelser om nepotism, korruption och maktmissbruk.

Av Klas Lundström

BRASILIEN | Lokalpress i Rio de Janeiro har nyligen publicerat reportage och bilder som beskriver en ökande och akut hunger bland en växande andel av mångmiljonstadens invånare.

Fler och fler uppsöker matvarubutikers avstjälpningsstationer och soptunnor för att komma över något att äta.

Tidningen Extra har rapporterat om långa köer till lastbilar som kör runt i södra Rio de Janeiro med djurkadaver och slaktavfall:

– Tidigare frågade människor om de kunde få en benbit att ge till hunden. I dag ber människor om ben för att ha till mat, säger José Divino, bosatt i Zona Sul, till Extra.

Hungerns bakgrund

Covid-19-pandemin, en ekonomisk kris och ett politiskt turbulent läge där Brasiliens president Jair Bolsonaro fäktar mot en växande opposition och alltmer frekventa demonstrationer som kräver hans avgång har på kort tid ritat om livsförutsättningarna för många av den sydamerikanska nationens invånare.

Bolsonaro anklagas mot sitt nekande för maktmissbruk, nepotism och korruption.

Högsta domstolen har på senare tid varit föremål för presidentens vrede och en domare slog i augusti fast att Bolsonaro ska utredas för fusk i valet 2022.

Ökad ojämlikhet

Covid-19-pandemin har hittills krävt cirka 600 000 brasilianares liv och dokumenterat över 21 miljoner fall av covid-19 sedan utbrottet i början av 2020.

Förutom permitteringar, nedstängningar och ökad mental ohälsa har pandemin ökat de sociala klyftorna och nått rekordnivåer under 2021, enligt utvecklingsinstitutet FGV Socials senaste statistik, publicerad i juli i år.

”Pandemin har förvärrat ojämlikheten inom Brasilien och minskat landets välmående mer än i jämförelse med andra länder”, skriver FGV Social i samband med rapportens publicering.

”Hungrig som liten – och vuxen”

Redan före pandemins ankomst upplevde Brasilien en nedåtgående spiral när det gäller avståndet mellan olika sociala klasser. Mellan 2018 och 2020 avstod 23,5 procent av befolkningen från måltider på grund av penningbrist och minskade på mängden mat till varje måltid, menar statistik inhämtade från São Paulo-baserade tidningen Brasil de Fato.

En siffra – och ett fenomen – som har ökat och som de växande köerna till kyrkors soppkök, härbärgens matsalar och desperata demonstranter som kräver president Bolsonaros avgång alla är kvitton på.

– Jag gick hungrig när jag var liten. Att 50 år senare återuppleva samma sak, att vara beroende av andra för att få äta, är oerhört sorgligt, säger Maria Eliane Pereira dos Santos, bosatt i São Paulo, till Brasil de Fato.