
Den katolska kyrkan underlättade för illegala adoptioner på Irland under årtionden. Många adopterade personer har fått information om att de adopterades illegalt men vet ändå inget om sina biologiska föräldrar. Arkivbild från S:t Patrickskatedralen i Dublin. Foto: AP Photo/Peter Morrison
NYHETER: FOKUS 8 MARS
- PUBLICERAD 2021-03-08
Dela artikeln:
Irland skakas av illegala adoptioner
Tusentals irländska barn adopterades illegalt bort under flera årtionden och gavs förfalskade födelsebevis som i många fall angav adoptivföräldrarna som biologiska föräldrar.
Det avslöjade programmet RTÉ Investigate i förra veckan. Den irländska statens särskilda rapportör för skydd av barn kräver att berörda omedelbart får tillgång till födelsebevis och adoptionspapper.
Av Bella Frank
IRLAND – Allt jag vill veta är var jag kom ifrån, vem jag är, säger Susan Kiernan till RTÉ-dokumentären. Hon är ett av de tusentals barn som adopterades bort illegalt och fick sitt födelsebevis förfalskat.
Det var i onsdags i förra veckan som dokumentären RTÉ Investigates: Irelands illegal adoptions sändes i vilka flera kvinnor och män intervjuades om hur de sent i livet fått reda på att de adopterats, och dessutom adopterats illegalt. Det är svårt att veta hur många barn som adopterades bort illegalt – och vars födelsebevis förfalskats – men siffran kan vara så hög som omkring 10 000.
Det var för några år sedan som dessa hemliga adoptioner först kom upp i ljuset men RTÉ Investigates kan alltså nu visa att adoptionerna var betydligt mer omfattande än tidigare känt och att många adopterade fortfarande förvägras information om sin rätta identitet.
Nu kräver den särskilda rapportören för skydd av barn, professor Conor O’Mahony, att adopterade personer ska ha rätt till ”ovillkorlig tillgång till sina födelser- och adoptionspapper” och att regeringen genast måste agera för att få en lagstiftning på plats. En lagstiftning håller på att förberedas och ett förslag väntas ligga klart senare i vår.
Förfalskade dokument
Myndigheten för barn och familj, Tusla, hänvisar till de biologiska mammornas integritet liksom till GDPR-lagstiftning när de inte lämnar ut all information till de adopterade ens många decennium senare.
– Det finns inget som rättfärdigar att man berättar för en människa att hen är adopterad och sedan vänder sig om och säger ”så jag kan berättat det men jag kan faktiskt inte berätta vem du är”, säger människorättsadvokaten Maeve O’Rourke till RTÉ Investigates och fortsätter:
– Det är inte en korrekt tolkning av GDPR och vi har inte fått se var den tolkningen kommer ifrån, säger hon.
Vissa av de som nu träder fram och berättar har fått felaktiga födelsedatum i födelsebevisen, deras adoptivföräldrar har felaktigt angivits som deras biologiska föräldrar. Dokumentären sätter återigen strålkastarljuset på grymma verklighet som skapades av såväl den katolska kyrkans dogmatism som den irländska staten där kvinnor och flickor som blivit gravida utanför äktenskapet tvingades in på så kallade mamma-och-barn-hem där de födde barn i hemlighet och adopterade bort dem.
Att så skedde har varit känt men att så många av dessa adoptioner var olagliga och att dokument som födelsebevis förfalskades ställer dagens Irland inför ytterligare en uppgörelse med en mörk historia.
Kallade barnen ”vänner”
Susan Kiernan förvägrades alltså information kring vem hon var även när det uppdagades att hon adopterats bort illegalt. Under ett möte med Tusla lyckades hennes dotter fota av informationen som myndigheten har om Kiernan men inte ville lämna ut. I den informationen framgår det att hennes biologiska mamma efter att hon lämnat ifrån sig det nyfödda barnet blev skyldig institutionen där hon fött barnet – som drevs av nunnor i Sisters of Charity – 85 pund, motsvarande drygt 30 000 kronor i dagens pengavärde.
Detta trots att barnet hade adopterats bort redan fyra dagar efter förlossningen.
När hon ett år senare skickade ett par pund i avbetalning hotade Sisters of Charity att skicka en inkassoindrivare till hennes arbetsplats vilket kunde ”bli genant”: ”Om jag inte hör från dig inom en vecka kommer jag att skicka hem din ’vän’”, och skrev dessutom: ”Vi har inte svikit dig, du har svikit oss”.
– De kallade barnen ”vänner, säger Susan Kiernan och fortsätter:
– Hon måste ha varit så rädd.
Innan 1952 reglerades adoptioner på Irland inte i lag, men skedde ändå. I och med 1952 års adoptionslag garanterades biologiska mammor en sexmånaders prövoperiod, under vilken hon hade rätt att ändra sig.
Men enligt RTÉ Investigates innebar den nya lagen få förändringar i verkligheten och institutioner som S:t Patricks Guild fortsatte enligt programmet med olagliga adoptioner långt efter att lagen infördes.
Fingerade graviditeter
En som var inblandad i flera illegala adoptionerna var gynekologen Eamon de Valera jr, vars pappa med samma namn var en av de få republikanska ledare som överlevde påskupproret 1916 och som senare blev både premiärminister (Taoiseach), och president.
Med Eamon de Valeras jr:s hjälp skrevs i flera fall blivande adoptivmammor – som fingerat graviditet i nio månaders tid – in på en förlossningsklinik. Direkt när det utsedda barnet förlösts togs det från den biologiska mamman och gavs till adoptivmamman.
Mary Flanagan fick av Tusla reda på att hennes faktiska födelsedag var två dagar tidigare än den som är angiven i hennes förfalskade födelsebevis. I övrigt vet hon inget mer om sin bakgrund, mer än att hennes biologiska mamma hade döpt henne till Kathleen:
– Jag hatar att använda ordet ”kriminellt”. Men jag tycker att det är kriminellt att någon har dokument över mig och min födsel. Det är mina dokument, det finns inga skäl till varför jag inte ska få dem, säger Mary Flanagan till RTÉ och fortsätter:
– Det är allt jag vill ha, som klockslaget när jag föddes – bara de fakta som folk har, som de känner till om sig själva. För mig är det så väldigt viktigt.
Läs även:
Dela artikeln:











