REPORTAGE:

Ljusglimt i Nordirlands segregerade skolsystem

Elever från Central Primary School i Carrickfergus utanför Belfast i Nordirland deltar i ett trädplanteringsprojekt. Skolan är en av relativt få skolor i Nordirland som är formellt erkänd som integrerad vad gäller religiös bakgrund. Foto: Mid and East Antrim Borough Council  

REPORTAGE

Dela på facebook
Dela på twitter

Ljusglimt i Nordirlands segregerade skolsystem

I Nordirland går en överväldigande majoritet av eleverna i religiöst separerade skolor. Bara sju procent av eleverna går i skolor som är formellt erkända som integrerade trots att fredsavtalet Långfredagsavtalet från 1998 har en skrivning om vikten att underlätta integrerad skolgång. Men under våren har flera skolor gått i en integrerad riktning och den 10 juni blev det klart att Nordirland också får sin första integrerade förskola.

Av Bella Frank

NORDIRLAND Torsdagen den 10 juni stod det klart att förskolan Brefne Nursery School i norra Belfast formellt kommer att bli en integrerad förskola, det vill säga med ungefär lika stort elevunderlag från den katolska och protestantiska gruppen, liksom barn från andra religösa bakgrunder. Beslutet togs efter att 92 procent av föräldrarna på förskolan röstade för förändringen som ska vara klar till september i år. 

– Vi är glada att välkomna Brefne Nursery School som den första förskolan någonsin att genomgå ombildning. Det har skett en stor ökning i efterfrågan på ombildningar till integrerad status från föräldrar och skolor under de senaste åren, säger Tina Merron, chef för Integrated Education Fund som arbetar för en integrerad nordirländsk skola, bland annat genom kampanjen My School Campaign, på organisationens hemsida.

Lång process

Under våren meddelade också en grundskola, Carrickfergus Central Primary School, att den fått godkänt av utbildningsminister Peter Weir att ändra skolans status till integrerad efter en process som har pågått i flera år. Rektorn för skolan, Nuala Hall, välkomnade utbildningsministerns beslut i april:

– Vi kan nu fortsätta att bygga på vår redan inkluderande grundsyn och vårt engagemang i att välkomna elever från alla bakgrunder. 

Enligt Tina Merron var både föräldrar och lokalsamhället i stort engagerade i beslutet. 

– Omröstningen på Carrickfergus Central påminner om vad som synts i återkommande opinionsundersökningar som visar på ökat stöd för en integrerad utbildning runtom i Nordirland. Vi gläds över att ministern har erkänt och fullgjort sin lagstadgade plikt att ”uppmuntra och underlätta” integrerad utbildning för att nå det här beslutet, säger Tina Merron till lokaltidningen Carrick Times.

Skrivelse i fredsavtalet

Just formuleringen ”uppmuntra och underlätta” kommer från  det nordirländska fredsavtalet Långfredagsavtalet som skrevs under 1998. Länge nämndes inte skolväsendet med ett ord i fredsavtalet, men efter intensivt arbete från Women’s Coalition, som också satt med i förhandlingarna, skrevs den formuleringen in i avtalet. 

Jane Morrice skriver i en artikel i View Digital att med bara fem dagar kvar innan avtalet skrevs under fick man in en formulering om skolorna som lyder: ”En grundläggande aspekt av försoningsprocessen är främjandet av en tolerant kultur på varje samhällsnivå, inklusive intiativ för att underlätta och uppmuntra integrerad utbildning och blandat boende”. Enligt Jane Morrice har många viktiga steg tagits men resultatet är långt ifrån tillfredsställande och hon menar att det saknas en politisk vilja bland flera partier att arbeta för en integrerad utbildningssektor. 

Ingrodd separation

Det nordirländska skol- och utbildningssystemet går tillbaka till själva grundandet av Nordirland för hundra år sedan som också innebar splittringen av den irländska ön. De flesta lärosätena för lärarutbildning fanns då i och kring Dublin, det som blev republiken Irland. I de sex enda grevskap som blev den nya staten Nordirland fanns endast St: Marys på Falls Road i västra Belfast, ett lärosäte reserverat för kvinnor som utbildades till lärare i katolska skolor. 

Nya lärosäten upprättades och planerades ligga utanför kyrkornas kontroll men både den protestantiska kyrkan och den katolska opponerade mot vad de såg som en krypande sekularism. Planer fanns på att katolska manliga lärarstudenter skulle kunna läsa vid det nya lärosätet Stranmillis men förhandlingarna bröt samman och separerade lärosäten för blivande lärare blev en norm som i stora drag överlevt.

Oroligheter i våras

Det separerade skolväsendet hamnade i fokus under oroligheterna i våras där unga barn på båda sidor av konflikten, i både lojalistiska och republikanska bostadsområden, deltagit i kravaller med stenkastning mot polis liksom mot varandra. Barn så unga som tolv rapporterades ha deltagit. I och med att även bostadsområden är så separerade fortfarande 23 år efter fredsavtalet skrevs under skulle integrerade skolor kunna bidra till ett mindre segregerat samhälle, menar förespråkare som Integrated Education Fund.

Integrated Education Fund skriver i sitt strategidokument för 2018–2021 att barn som deltar i integrerad undervisning sannolikt har fler vänner från annan bakgrund än sig själv, och att det också kan bidra till att förbereda barnen på ett mer integrerat samhälle även efter skolgången. Ett integrerat skolväsende skulle också innebära en effektivisering av resurserna: I dagsläget finns det två separata utbildningssystem, ett för katoliker och ett för protestanter. 

Det finns också två separata system för planering av nya skolor och två olika utbildningssystem för lärarutbildningen, och detta kostar pengar. Enligt beräkningar som Ulster University Economic Policy Centre gjorde för Nordirlands finansministerium 2016 kan uppdelningen av olika samhällsgrupper (katoliker och protestanter) bidra till extra kostnader på upp emot 883 miljoner brittiska pund, av dessa beräknas omkring 16 miljoner till 95 miljoner pund handla om de separata utbildningssystemen. 

Uttalar stöd 

Flera skolor har alltså inlett processen att bli integrerade under våren. I åtta skolor har nu omröstningar hållits för att bli integrerade med stöd på mellan 71 procent och hundra procent för en sådan ombildning, och i höst kommer det att finnas 68 integrerade skolor i Nordirland. 

Under våren har också flera kända personer uttalat sitt stöd för integrerade skolor, bland annat den tidigare rugbystjärnan Andrew Trimble som i BBC:s program the View nyligen pekade på det inkonsekventa i att arbeta för mångfald på arbetsplatser men inte i skolor där elever med katolsk bakgrund sällan träffar elever med protestantisk bakgrund och vice versa: 

– Om någon kom utifrån och sade: ”Ni har sociala problem och folk är inte engagerade mellan olika befolkningsgrupper i Nordirland” så skulle de se sig omkring och säga: ”Men era barn tillbringar ingen tid tillsammans”. Det är den mest uppenbara lösningen och den finns där mitt framför våra ögon, sade Andrew Trimble i programmet som sändes i slutet av maj och fortsatte:

– Varför talar inte folk mer om det här? Varför är det inte en större fråga?

Relaterade artiklar:

Dela på facebook
Dela på twitter
Stäng X

Du har kommit till Tidningen Global´s arkiv med äldre artiklar.

Besök tidningenglobal.se för att läsa aktuella nyheter från hela världen.