För första gången någonsin ställs en tidigare utländsk statschef inför rätta för människorättsbrott i USA. Processen, som inleddes 2007, har nått vägs ände och en tidigare boliviansk president och dennes försvarsminister döms till skadestånd i mångmiljonklassen för 58 civila dödsfall, däribland äldre, gravida och barn. Brott begångna under det så kallade ”Gaskriget”.

Av Klas Lundström

BOLIVIA En amerikansk domstol har vidmakthållit sin skadeståndsdom mot den bolivianske ex-presidenten Gonzalo Sánchez de Lozada och dennes dåvarande försvarsminister José Carlos Sánchez Berzaín. Processen inleddes redan 2007 och domstolsbeslutet är historiskt då det är första gången i USA:s historia som en tidigare statschef för en annan nation ställs inför rätta för människorättsbrott.

Skadeståndspaketet uppgår till 10 miljoner dollar – cirka 85 miljoner svenska kronor – och ska tilldelas offren till den massaker som ägde rum mellan september och november 2003 och som kostade 58 civila livet, däribland äldre, gravida och en 8-årig flicka.

– Nyheten skänker mig så mycket glädje, säger Hernán Apaza, rapporterar Human Rights at Harvard Law. 

Hernán Apazas syster Roxana var en av de civila som mördades i samband med ”Svarta oktober”, minnesepitetet för den massaker som bolivianska soldater gjorde sig skyldig till hösten 2003 med regeringens goda minne.

Gaskrig och protester

Protesterna var en del av det så kallade ”Gaskriget”, en i slutändan våldsam och politiskt infekterad konflikt där utländskägda energibolag drev på privatiseringar av Bolivias naturgasreserver. Droppen som fick den sociala massan att koka över och ta till gatorna i massprotester trots införda undantagstillstånd var regeringens planer på att sälja naturgas till USA till låga priser via en pipeline till Stilla havet längs med den chilenska kusten.

Händelserna i Bolivia 2003 – som i sin tur var en indirekt följd av den argentinska krisen några år tidigare och slutet på ”den nyliberala era” som en rad sydamerikanska länder upplevde med privatiseringar, massarbetslöshet och sociala uppror – blev en språngbräda för Evo Morales som 2005 blev landets president icke-vita rötter.

– Äntligen kommer de som begick dessa otänkbara brott att ställas till svars, säger Hernán Apaza, vars syster var ett av offren för regeringens brutalitet hösten 2003.