Ett politiskt korståg mot evidensbaserad vetenskap, kubanska läkare i socioekonomiskt svaga regioner och nedskärningar av hälsomyndigheter har lämnat många latinamerikaner åt sitt eget öde – mitt under modern tids mest förödande pandemi. En följd är ökat bruk av obeprövade preparat som kan få långtgående konsekvenser för forskning och människors hälsa.

Av Klas Lundström

CORONA 53,7 miljoner dokumenterade fall av covid-19, varav 1,3 miljoner dödsfall, enligt Världshälsoorganisationens statistik (17/11). Bland de värst drabbade länderna, sett till dödsfall, återfinns USA och Brasilien. I båda dessa länder har statscheferna insjuknat i covid-19, men sedermera återhämtat sig.

Ändå har presidenterna Donald Trump och Jair Bolsonaros respektive administrationer tonat ned riskerna med den virala luftvägsinfektion som coronaviruset SARS-CoV-2 – mer känt som covid-19 – medför, aktivt bedrivit valrörelser med stora folksamlingar och mer eller mindre utmålat den enskildes sjukdomsolycka som ett kvitto på personlig svaghet.

Gemensamt har de båda ledarna inte bara bedrivit korståg mot evidensbaserad vetenskap, självständiga myndigheter och det fria ordet – tillsammans har de även aktivt eller politiskt drivit på för att avlägsna 10 000 kubanska läkare från otillgängliga och socioekonomiskt svaga delar av Bolivia, Brasilien, Ecuador och El Salvador.

Just som världen stod på tröskeln inför en av modern tids värsta pandemier.

– När de kubanska läkarna försvann fanns inga specialister som kunde ersätta dem. Det är en bidragande faktor till att vi inte kan besvara virusets framfart på ett adekvat sätt just nu, sade Ricardo Ramírez, chef för antikorruptionskommissionen i den ecuadorianska staden Guayaquil, till Washington Post i samband med pandemins utbrott våren 2020.

Politiskt motiverade beslut

Ett beslut fattat på politisk grund, inte med miljontals drabbade latinamerikaners hälsa och trygghet i främsta ledet. Tillsammans angrep Trump och Bolsonaro i egenskap av ledare för de amerikanska kontinenternas drivande ekonomier den internationella myndigheten med bäst kapacitet att tackla pandemier av covid-19:s komplexitet och risker: den panamerikanska hälsoorganisationen, PAHO.

Med Bolsonaros hjälp dränerade Trump PAHO genom att hålla inne med utlovade stödpengar som inte kom myndigheten till del förrän pandemiutbrottet redan var ett faktum. En folkhälsokatastrof som redan ger ekonomiskt eko samtidigt som FN förutsäger utbredd hunger och den värsta nedgången sedan 1930-talets stora depression.

Den ekonomiska kommissionen för Latinamerika och Karibien (ECLAC) förutspår en historisk regional nedgång med 5,3 procent – bara under kalenderåret 2020. Utöver pandemin i sig har Trumps iver att befria Latinamerika från kubanska läkares närvaro har, utan tvekan, inneburit fler sjukdomsfall och fler dödsfall till följd av covid-19, menar Mark Schneider, före detta strategichef vid Pan-American Health Organization, till New York Times.

”Att stänga av finansiering till PAHO, deportera migranter med coronavirus och omprogrammera eller fördröja tre fjärdedelar av de avsatta utvecklingsmedlen för Centralamerika under de senaste fyra åren har fått konsekvenser. Hälsocenter och hälsoarbetare har färre resurser och det betyder fler koronavirusinfektioner och fler dödsfall. Det är så enkelt”, skrev Mark Schneider i en essä för Center for Strategic & International Studies i juli 2020.

”Folk dör i sina hem”

I brasilianska Amazonas har de försvunna kubanska läkarna lämnat ett gapande hål efter sig. För USA:s vidkommande saknar Trumps medvetna sabotage av läkarstationer och frusna biståndspaket till PAHO motstycke.

Demokratiska såväl som republikanska presidenter har sett ett starkt PAHO som en vital del av ”det nationella skyddet” och en buffert mot smittsamma sjukdomar som snabbt sprider sig från Syd- till Nordamerika.

– PAHO kunde inte expandera på det sätt som var nödvändigt och i Ecuador och Bolivia dör människor i sina hem och kroppar överges på gatorna till följd av resursbrist, säger Luiz Henrique Mandetta, före detta brasiliansk hälsominister, till New York Times.

Fallen är många och i april rapporterade nyhetsbyrån AP om Karina Larrea, bosatt i ecuadorianska Guayaquil. Hon såg sin make Daniel kvävas till döds och när ingen kom för att hämta hans kropp svepte de in honom i svarta plastsäckar.

– Han ligger därinne i vardagsrummet, sade hon till AP.

Bristande resurser och försvunna kubanska läkare som trots regeringslöften inte har ersatts av inhemska specialister är några av orsakerna till att sjuka – i såväl covid-19 som i andra sjukdomar – avlidit med blicken vänd mot sina egna sovrumstak eller öppna himlar, istället för att vara omgivna av läkare och nära och kära på sjukhus.

Latinamerikaner tar till självmedicinering …

Brasiliens populäre hälsominister Luiz Henrique Mandetta avskedades av Jair Bolsonaro till följd av en offentlig dispyt gällande Bolsonaro och Trumps unisona inställning till klorokin som ”mirakelkur” mot covid-19, något som det saknas evidens för.

Oavsett sanningshalt har miljontals människor blivit tvungna att bli sina egna själavårdare mitt under pandemin. Förutom klorokin har även försäljning av ivermektin – ett preparat mot parasitinfektioner som flodblindhet, löss och skabb – ökat i länder som Bolivia, Guatemala och Peru.

I Peru har den svarta marknaden för försäljning av djurivermektin skjutit i höjden trots hälsouppmaningar om att preparatet är avsett för djur och inte för människor. Polis har konfiskerat 20 000 flaskor avsedda för illegal handel samtidigt som ett universitet aviserade planer på att producera 30 000 doser för att öka landets tillgång.

… med svåra konsekvenser

Ivermektin har visat sig vara ett effektivt preparat mot en rad virus, men inom forskarvärlden råder det delade meningar om den är effektiv nog att sätta sig emot ett coronavirus som covid-19. Tidiga rön visade på en viss verkan, men vidare forskning om preparatets långsiktiga bärkraft har varit svår att få till stånd – särskilt i Latinamerika – där det varit svårt att få tag i försökspersoner till som inte redan självmedicinerat sig med ivermektin.

– Åtta av tio som anmäler intresse för att delta som försökspersoner har redan tagit ivermektin och kan inte delta, säger Patricia García, tidigare peruansk hälsominister och numera hälsoresearcher vid universitetet Cayetano Heredia i huvudstaden Lima, till Nature.

Följden av att ivermektin i ett så tidigt skede – och måhända felaktigt – utmålades som effektiv bromsmedicin mot covid-19 kan få stora konsekvenser. På flera fronter. Forskare kan helt enkelt få besvär med att få ihop tillräckligt med deltagare för evidenssäkra studier.

– I takt med att okontrollerat bruk av ivermektin ökar blir det svårare att samla de bevis som myndigheter behöver för att identifiera den här medicinens verkliga roll, säger Alejandro Krolewiecki, infektionsläkare vid Saltauniversitetet i Orán, i norra Argentina, till Nature.