Det allt varmare klimatet i Arktis gör att förutsättningarna för isbjörnarnas överlevnad drastiskt minskar. Om utsläppen av växthusgaser ligger kvar på samma nivåer som i dag förväntas isbjörnarna vara utrotade fram till år 2100.

Av Christin Sandberg

ARKTIS Isbjörnar (Ursus maritimus, latin) behöver havsis för att fånga sälar och förväntas därför minska överallt i takt med den globala uppvärmningen och de smältande isarna. Det visar en ny vetenskaplig studie, som för första gången förutser när, var och hur isbjörnarna förväntas försvinna.

Forskare uppskattar att det finns färre än 26 000 isbjörnar kvar. De lever spridda i 19 olika subpopulationer som sträcker sig från islandskap i Svalbard, Norge, till Hudson Bay i Kanada till Chukchi-havet mellan Alaska och Sibirien.

Lokala utrotningar

Enligt studien tror man att att isbjörnarna redan år 2040 kommer att börja uppleva reproduktionsfel, vilket kommer att leda till lokala utrotningar, enligt studien publicerad i Nature Climate Change.    

Isbjörnar jagar från havsisarna framför allt under vintern. Sedan utnyttjar de energireserverna från vinterjaktsäsongen under sommarmånaderna på land eller på is i näringsfattigt vatten. Även om björnarna är vana att fasta i månader, kommer deras kroppstillstånd, reproduktionskapacitet och överlevnad så småningom att minska om de tvingas gå för länge utan mat.

I Alaskas södra Beaufort Sea-population har biologer redan sett att antalet isbjörnar sjunker med 25 till 50 procent under perioder med lite is, då björnarna har tvingats fasta för länge.