I förra veckan hölls flera protestmarscher, bland annat i El Alto, i Bolivia med krav på rätten att få välja en ny president. Demonstrationerna bröt ut efter att den sittande interimspresidenten, högerpolitikern Jeanine Áñez, gått ut med avsikten att skjuta upp valet för andra gången i år med coronapandemin som argument.

Av Christina Sandberg

BOLIVIA Fackliga organisationer och urfolksnätverk anklagar Áñez för att klamra sig fast vid presidentposten som ett resultat av en statskupp som genomfördes i november förra året, då den dåvarande presidenten Evo Morales tvingades bort.

De protesterande sade att de inte tänker tillåta den tillfälliga regeringen att radera ut den plurinationella stat som Bolivia blivit under Evo Morales tid vid makten. Deras krav är att valet hålls den 6 september som planerat. Tills dess fortsätter protesterna med strejker och vägblockader.

Enligt en ny rapport  från Harvards International Human Rights Clinic och University network for human rights har Bolivia sedan kuppen upplevt en av sina dödligaste och mest förtryckande perioder på decennier. I rapporten framkommer att regeringen genomför summariska avrättningar och godtyckliga arresteringar. Det finns också en stor växande rädsla hos ursprungsfolket och hos regeringskritiker att deras liv är i fara.

– Vi har identifierat ett mycket oroande mönster av kränkningar av de mänskliga rättigheterna sedan interimsregeringen tog makten. Dessa övergrepp skapar ett klimat där möjligheten till fria och rättvisa val allvarligt undergrävs, säger Thomas Becker, en internationell människorättsadvokat hos FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och tidigare anställd på Harvards International Human Rights Clinic i samband med publiceringen av rapporten.