Sommaren 2014 kidnappades tusentals yazidier, inklusive många barn, av väpnade grupper, som sägs ha tillhört IS i Irak. Barnen som har fritagits vittnar om avskyvärda grymheter, våld och lidanden och bär på svårreparerbara trauman. Ändå lämnas de åt sitt öde. Många har även förlorat sitt språk och kan inte gå tillbaka till sina familjer. Det framkommer i en ny rapport från Amnesty International.

Av Christin Sandberg

YASIDIER De fritagna barnen och deras familjer tvingas plocka ihop spillrorna av vad som en gång var deras liv helt på egen hand. Men det våld och den skräckinjagande brutalitet som barnen har utsatts för i fångenskap har orsakat allvarliga psykiska trauman och hälsoproblem som gör att det är omöjligt att återgå till ett normalt liv utan stort stöd och hjälp.

Amnesty International konstaterar dock i sin rapport att den hjälp som finns erbjuds av små hjälporganisationer och är en droppe i havet utifrån de behov som finns.

Närmare 2 000 yazidiska barn har fritagits från fångenskap och i rapporten intervjuas flera av dem, familjemedlemmar och personer som arbetar i och omkring flyktinglägren i irakiska Kurdistan där de flesta av dem fortfarande lever.

I vittnesmålen framkommer att barnen lider av aggressivitet, flashbacks, mardrömmar och har bestående hälsoproblem och fysiska skador.

– Deras fysiska och psykiska hälsa måste prioriteras under de kommande åren om de ska kunna återintegreras i sina familjer och i samhällsgemenskapen, säger Matt Wells, Amnesty Internationals biträdande chef för krishantering, i samband med att rapporten släpptes.

Närmare 400 000 yazidier tvingades på flykt under bara några dagar när IS attackerade Sinjar i nordvästra Irak i augusti 2014. Tusentals yazidier tillfångatogs. Männen tvingades konvertera till islam och strida för IS och mördades om de vägrade. Kvinnor och barn tillfångatogs och såldes som slavar.

Uppskattningsvis 90 000 yazidier lämnade landet och av dem som stannade kvar är än i dag 350 000 yazidier fast under usla förhållanden i flyktinglägren i norra Irak.
Enligt officiella uppgifter från den kurdiska regeringen har 3 530 yazidier fritagits.

En läkare vittnar i rapporten om att i stort sett alla flickor mellan 9 och 17 år som hans team har behandlat har utsatts för sexuellt våld och lider av skador i underlivet, infektioner, oregelbunden mens och komplikationer i samband med graviditeter och förlossningar.

De flesta flickor hölls som sexslavar och såldes och köptes flera gånger. De utsattes för upprepade våldtäkter och många blev gravida och födde barn. De flesta har i fångenskap tvingats konvertera till islam.

Flera flickor vittnar om att de och deras små barn utsatts för starka sociala stigman när de kommit tillbaka, och att det har tvingat dem att lämna ifrån sig barnen på grund av att de annars skulle blivit utfrusna ur den yazidiska gemenskapen och lämnats utan familj och socialt nätverk – deras enda livlina.

Bland pojkarna är det många som har förlorat kroppsdelar när de tvingats strida för IS och de har inte fått någon hjälp eller stöd.

Amnesty International kräver att både den kurdiska regionala regeringen och centralregeringen i Bagdad ser till att barnen som överlevt får stöd och hjälp för att bygga upp sina liv igen, med målet att de ska kunna återintegreras i sina familjer och den yazidiska gemenskapen.

Människorättsorganisationen kräver också att de unga kvinnor som tvingats lämna ifrån sig sina barn får möjlighet att återförenas med dem.

Många yazidier vill tillbaka till Sinjar och Sinjarbergen för att återuppbygga sina liv, men situationen där är både farlig och svår.

I rapporten vittnar Suzan Nawaf, som arbetar för hjälporganisationen Mines Advisory Group, om att en del familjer försöker eller vill ta sig tillbaka, men att det är mycket riskfyllt. Förutom att förödelsen är total med förstörda hus och el- och vattenledningar finns det fortfarande hundratusentals minor och oexploderad ammunition i området.

Allt saknas, liksom pengar. Många familjer har fått skrapa ihop och låna för att kunna frita sina familjemedlemmar. Samtidigt måste allt byggas upp från grunden.

Amnesty International menar att både den kurdiska regionala regeringen och centralregeringen i Irak måste bidra till att säkerställa området, bidra till återuppbyggnaden och inte minst ge psykologiskt stöd och hälsostöd åt de barn som överlevt fångenskapen.