Kampen för kvinnors rättigheter fick hundratusentals människor att delta i årets 8 mars-demonstrationer runtom i Latinamerika. I Chile samlades över en miljon på gatorna. Och i dag måndag, går de ut i en dygnslång feministisk strejk. Tidningen Global har talat med Isidora Varela som demonstrerade i Santiago i söndags.

Av Christin Sandberg

LATINAMERIKA Demonstrationerna hade föregåtts av månader av intensiva protester i framför allt Mexiko, Argentina och Chile där feministiska och sociala rörelser rasat över våldet mot kvinnor på kontinenten, de brutala morden på kvinnor liksom abortförbudet. Men den feministiska antivåldsrörelsen har funnits längre än så, och har varit mycket aktiv och organiserad de senaste åren.

I Chile har 8 mars-demonstrationerna sedan 2017 kommit att bli de viktigaste årliga manifestationerna. Det menar studenten Isidora Varela som deltog i söndagens demonstration i huvudstaden Santiago, som enligt organisatörerna samlade upp mot två miljoner personer, även om de officiella siffrorna från polisen, carabinieri, uppskattade att det rörde sig om 125 000

– De är viktiga dels för att det är så många människor som deltar, dels för att det är många krav som förenas i en och samma manifestation, säger Isidora Varela till Tidningen Global.

Ögonskador uppmärksammades

På internationella kvinnodagen förenades protesternas feministiska krav med den kulturella förändring som det chilenska samhället genomgår och i vilken det ställs krav på genomgripande sociala rättvisereformer i landet.

Kraven som demonstranterna framför handlar framför allt om just social rättvisa och jämlikhet.

– Den här gången handlade det också om att minnas alla de personer som fått ögonskador under de sociala protesterna som pågått sedan oktober 2019, tillägger Isidora Varela.

”Det är oundvikligt att de två stora sociala processer som pågår i landet vävs samman. Det handlar om de chilenska kvinnornas uppror “¡basta ya!” (nu får det vara nog) mot diskriminering i arbetslivet, lönesättning och politik, machovåld och sexuella övergrepp. Allt det är direkt kopplat till den merkantilism och aggressiva nyliberala utveckling landet haft sedan Pinochets diktatur fram till nutid”, skriver den mexikanska dagstidningen la Jornada.

Hoppfull inför framtiden

Parallellt med demonstrationerna, som ägde rum i ett tiotal städer runtom i Chile, höll presidenten Sebastián Piñera en inplanerad tillställning under vilken han presenterade två lagförslag. Ett handlade om elektronisk fotboja för att skydda kvinnor som utsatts för våld i hemmet. Och det andra om att upprätta ett offentligt register för de fäder som inte betalar underhållsstöd till mödrar som ensamma har vårdnaden om de gemensamma barnen.

Trots att det återigen rapporterades om våld mellan demonstranter och polis under söndagen, ser Varela hoppfullt på framtiden.

– Jag har enormt hopp om att folkomröstningen om en ny konstitution – genomsyrad av jämlikhet – som ska hållas den 26 april kommer att leda till förändring. Jag hoppas också att de lagförslag president Piñera lade fram i söndags kommer att införas, säger hon.

Deltagandet på årets internationella kvinnodag var det folkrikaste på många år på kontinenten. I Chile och Mexiko följs demonstrationerna av en 24-timmars feministisk strejk.